Advokaten 1
Fokus Skiljeförfarande segra. I själva verket kan
ske det snarare är så att båda sidorna får ut en massa papper och balansen egentligen inte förändras. Det blir bara dyrare, sammanfattar Bo G H Nilsson. Även andra advokater talar om en problematisk anglofiering av skiljeförfarandena, kännetecknad av många editioner, långa inlagor, omfattande bevisning och massor av sidofrågor som dyker upp. Ett orosmoln på himlen är också så kallad e-discovery, där man begär ut elektroniska handlingar som epostkommunikation. Advokat Carita Wallgren-Lindholm har funderat över vad som driver på utvecklingen. – Det är på något sätt en strävan efter det fullkomliga. Det finns liksom inga gränser för hur väl man vill framställa allt. Men jag tycker också att det ibland finns en slags osäkerhet över vad som behöver bevisas och vem som har bevisbördan. Man häller ibland in dokument istället för att fundera på vad parten behöver bevisa, säger hon. kompLex VerkLighet I sina uppdrag som skiljeman kan Carita Wallgren-Lindholm ibland bli rätt frustrerad över hur lite tid som läggs på de juridiska kärnfrågorna i förhållande till sidospår och editioner av handlingar. – Man borde kunna banta ner den här processuella energin, så att den inte sker på bekostnad av det materiella, menar hon. Advokat Claes Zettermarck känner i och för sig igen bilden av ökande kostnader, i alla fall i de stora internationella tvisterna. Men enligt honom speglar utvecklingen också den allt mer komplexa verklighet som företagen verkar i. − Globaliseringen innebär fler transaktioner och större investeringar, mer pengar är i omlopp och det blir fler kulturkrockar. Detta sammantaget innebär att det inte alltid är lika lätthanterligt som när det handlar om A och B i Sverige som kanske känner varandra från branschföreningen. Det är inte bara jurister som gör ärendena mer komplexa – de har objektivt sett också blivit det, säger han. Men om nu ombudskostnaderna ökar på ett sätt som hotar själva modellen med skiljeför24 Cecilia Vieweg dersson. mÅste engagera sig Fredrik Andersson upplever samtidigt att köparna av advokaternas tjänster börjar reagera. – Jag har lyssnat på en del bolagsjurister, och det finns en trötthet bland klienterna över att Fredrik Andersson Claes Zettermarck Carita WallgrenLindholm faranden – vad kan man då göra för att stoppa utvecklingen. ICC:s kommission för skiljeförfaranden lämnar i en rapport förslag på hur kostnaderna kan minskas. Förslagen vilar på två grundprinciper: för det första att parterna tidigt i processen gör medvetna val av vad som krävs i just det aktuella målet. För det andra att skiljenämnden är aktiv och hjälper parterna i att minska kostnaderna. Skiljemännens möjlighet att agera beror till viss del på vilken typ av förfarande det handlar om, och vilka regler man följer. Advokat Carita Wallgren-Lindholm tror dock att man som skiljeman kan påverka kostnaderna för processen, inte minst genom konkreta förslag och frågor. Behövs till exempel så kallade ”court reporters” som för anteckningar under processen, eller kan man lita till modern teknik. Men Wallgren-Lindholm pekar också på parternas ansvar. – Det finns en tendens i många Claes Lundblad bolag att outsourca hela skiljeförfarandet utan att styra det. Jag tror att mycket skulle stå att vinna om bolagsledningen skulle ta tvisterna lite närmare sig i stället. Annars är ofta det enda de ser en ganska stor sluträkning, konstaterar hon. Ombuden då. Har inte de något ansvar? Jo, svarar Claes Lundblad. − Vi måste bli smartare och effektivare och inte ägna oss för mycket åt dikeskantsfrågor utan åt det centrala i tvisten. Samtidigt påpekar flera advokater hur svårt det kan vara att som ombud bryta utvecklingen. Klienterna förväntar sig ju att man agerar minst lika aggressivt som motpartens ombud. – Advokaterna skulle ibland kunna vara lite modigare. Men det är lättare sagt än gjort när man är inne i processen. Vänder motparten på alla stenar gör du det också, säger till exempel advokat Fredrik Anett enkelt sätt att lösa tvister har förvandlats till gigantiska processer, säger han. Cecilia Vieweg är bolagsjurist på Electrolux och styrelseledamot i Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, SCC. Hon följer kostnadsutvecklingen för skiljeförfaranden noga, men tycker att bolagsjuristerna som användare av förfarandet har ett stort ansvar för att styra processen och därmed kostnaderna. – Som användare måste man engagera sig och påpeka vad vi ser som bra och mindre bra, säger hon, och konstaterar att kunskapen och förmågan att göra det varierar mellan olika bolag, mycket beroende på branschens förutsättningar. Samtidigt anser Cecilia Vieweg att skiljemännen har stora möjligheter att hålla kostnaderna nere. – De kan begränsa editionerna, och se till att man inte tappar effektiviteten i förfarandet med långa ledtider, säger hon, men konstaterar att det är ett samspel som måste stämma, där bolagen också ska stötta skiljemännen i deras strävan. Redan långt innan en tvist uppstår kan bolagen också påverka hur ett skiljeförfarande ska gå till. Viewegs bolag begränsar till exempel redan i skiljeklausulen editionsrätten. Win-WinLösning Finns det då några reella alternativ till skiljeförfarande, om nu kostnaderna börjat bli ett problem? Att gå till domstol med sina tvister är vanligt i USA. I Europa anses domstolsprocesser dock fortfarande vara alldeles för utdragna för att passa näringslivet. Ett annat alternativ som fått en del uppmärksamhet är medling. Medling innebär att en utsedd medlare, ofta en advokat, får i uppdrag att hjälpa parterna lösa tvisten utan formell dom. Medling är en vanlig metod i Asien. Och att den också börjat komma på tapeten i Europa märks bland annat av en ny utbildning för medlare som Västsvenska handelskammaren har startat, tillsammans med det internationella medlingsinstitutet CEDR. Utbildningen leder till ackreditering enligt CEDR. I våras blev den första kullen ackrediterade medlare färdiga med sin utbildning. Även SCC märker ett ökat intresse för medling. Handelskammaren har ett medlingsinstitut med särskilda regler för medling. Efter att i flera år bara haft något enstaka medlingsärenden kom under 2008 plötsligt åtta nya ärenden. – Medling är en win-winlösning när den fungerar. Men det gäller att hitta en kompetent och erfaren medlare som kan skapa ett Advokaten Nr 6 • 2009