Advokaten 1
Fokus Skiljeförfarande bra samtalsklimat, säger S
CC:s vice generalsekreterare Marie Öhrström. Hon förklarar att resultatet av medling, ett förlikningsavtal, inte är verkställbart som en skiljedom. Det problemet kan dock lösas genom att parterna kommer överens om att medlaren övergår till att vara skiljeman och stadfäster uppgörelsen. ett Verktyg i LÅdan Juris doktor Patricia Shaughnessy, lektor vid Stockholms universitet, styrelseledamot i SCC och själv aktiv som skiljeman, ser medling som ett av många verktyg för att lösa tvister. – I ett modernt samhälle är det helt naturligt att man har en hel verktygslåda för tvistelösning så att man kan anpassa sig till varje enskild tvist och parternas behov. Man behöver fungerande domstolar och olika privata alternativ. Där finns skiljeförfarande, förenklat förfarande och medling som är ett viktigt verktyg. Det är viktigt att advokaterna är duktiga på att använda alla dessa verktyg, och att de använder dem rätt, säger hon. Advokat Carita WallMarie Öhrström gren-Lindholm har deltagit i processen att utbilda finländska advokater i medling. Hon konstaterar att medling ännu inte riktigt slagit igenom i Finland. Ändå har utbildningen visat sig vara betydelsefull. – Den har format folks skiLJeFörFarande skiljeförfarande är en slags privat rättegång för att lösa tvister, främst inom näringslivet, som accepteras i en stor del av världens länder. genom att ratificera new york-konventionen från 1958 har 142 av världens stater förbundit sig att verkställa skiljedomar. skiljeförfaranden kan vara av två olika typer: institutionella eller ad hoc. de institutionella förfarandena avgörs vid och administreras av något av de etablerade skiljedomsinstituten som finns Advokaten Nr 6 • 2009 i världen. vid ad hoc-förfaranden styr parterna över vilka regler som ska tilllämpas, och skiljenämnden sköter administrationen. störst av institutionerna för skiljeförfarande är icc, internationella handelskammarens skiljedomstol i paris. under 2008 fick icc 663 ansökningar om skiljeförfararande, av parter från sammanlagt 120 länder. vid sidan av den har londons skiljedomstol på senare år vuxit allt mer, och schweiz håller positionen som ett viktigt forum för skiljeförfaranden. stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, scc, grundades redan 1917. det är inte bara rent svenska tvister som slits i stockholm. under 2008 kom parterna i scc från totalt 39 olika länder, och antalet tvister har under de senaste åren ökat stadigt. scc har förutom sina vanliga regler också regler för förenklat skiljeförfarande, som går snabbare och därmed ska bli billigare. tankesätt och inställning till processer. Att veta vilka punkter parterna i princip kan enas om och var man ska spela hårt. Man kan begränsa tvistens omfattning, så att det man de facto ber skiljemännen att besluta om verkligen är en genuin dispyt mellan parterna, konstaterar hon. Justitierådet och före detta advokaten Stefan Lindskog, erfaren skiljeman, tror inte att medStefan Lindskog ling kommer att bli någon större verksamhet. – I de flesta fall av tvister är parterna professionella och ombuden är professionella. Om de vill ha skiljeförfarande beror väl det på att de inte har lyckats lösa det på något annat sätt. Finns det utrymme att förlikas har de som regel redan gjort det, säger han. n 25 Patricia Shaughnessy » Foto: moodboard/corbis/scanpix (FÄktare)