Advokaten 1
Fokus Skiljeförfarande Vieweg att välja Sverige f
ör skiljeförfaranden. Och det är kvaliteten som får avgöra valet. – Vi vill ha riktigt duktiga personer, och har vi goda erfarenheter av någon väger det tungt. Vi utgår inte från byrå när vi väljer, utan är helt otrogna och väljer efter person, säger Vieweg. Inte heller advokaterna märker någon direkt prispress från företagen som köper deras tjänster. – Min erfarenhet är att bolagsjuristerna på större bolag är duktiga inköpare. De är inte alldeles byråtrogna. Min erfarenhet är också att kvalitet är viktigare än pris. En kvalitetsskillnad kan påverka resultat och motiverar ett högt pris, säger till exempel justitierådet och före detta advokaten Stefan Lindskog. Advokat Claes Zettermarck är inne på samma linje. − Konkurrensen kommer främst till uttryck i vilken kvalitet man kan erbjuda i tjänster och produkter, hur stor tidsåtgången beräknas bli och inte minst tillgängligheten. Det går inte att stänga kontoret sex veckor på sommaren, påpekar han. Patricia Shaughnessy tycker sig dock se en ökad prismedvetenhet, som främst tar sig uttryck i nya modeller för prissättning. – Under de senaste åren ser man en utveckling mot att klienterna efterfrågar skräddarsydda dokument och mallar specialanpassade för klientens verksamhet, som kan återanvändas utan alltför omfattande merarbete. Man kan också ge incitament till de advokatbyråer man anlitar att undvika tvister, säger hon. Claes Lundblad anar en liknande utveckling. − Man märker en ökad press på priserna. Jag tror att vi får se en utveckling mot lite andra ersättningsmodeller än den klassiska med betalning per arbetad timme som inte alltid befordrar effektivitet på det sätt som den borde, säger han. Köparna tycks alltså inte välja ombud efter byråtillhörighet. På senare år har det också blivit tydligt att erfarna ombud kan byta byrå utan att förlora uppdrag. Ett exempel är advokat Claes Lundblad, som lämnade Mannheimer Swartling advokatbyrå för att bygga upp finländska Roschiers verksamhet i Sverige. Bland advokatbyråerna är intresset för tvister idag stort, inte minst när lågkonjunkturen drastiskt minskar antalet transaktionsuppdrag. Processer, och då särskilt skiljeförfaranden, har blivit en verksamhet på egna ben, snarare än en stödfunktion på byrån. – Allt fler betraktar generellt tvistehanteringen som en viktig del av verksamheten. Fast för de tyngsta uppdragen är det fortfarande ett relativt begränsat antal personer som kommer i fråga. Det finns en intensiv konkurrens, men det är mellan ett begränsat antal aktörer, säger advokat Bo G H Nilsson. Lönsamma uppdrag Förklaringen till advokatbyråernas intresse för processer och tvister är naturligtvis till stor del ekonomisk. Ett erfaret ombud kan debitera mellan 3 500 och 5 000 kronor i timmen för sina tjänster. Samtidigt sysselsätter uppdragen många fler medarbetare på byrån. – Större processer är lönsamma uppdrag. Det är ingen hemlighet att lönsamheten i advokatverksamhet i stor utsträckning beror på om man kan engagera biträdande jurister i hyggligt stor omfattning, konstaterar Bo G H Nilsson. Flera av de advokater som är verksamma i skiljeförfaranden pekar på att de stora Londonbyråerna idag är aktiva också på den svenska arenan för skiljeförfaranden. Konkurrensen tycks alltså ha hårdnat. Stefan Lindskog pekar dock att konkurrensen kan föra med sig mycket gott till advokatkåren. – I och med att det finns fler byråer med mycket kvalificerade avdelningar för de här uppdragen så attraherar det uppdrag. Man har alltså glädje av varandra, säger han. pLus och minus med skiLJeFörFarande som metod För- och nackdelar med att välja skiljeförfarande i stället för att ta sina tvister till domstol: + snabbt tidsfrister kan regleras i skiljeklausulen eller i det aktuella skiljedomsinstitutets regler. stockholms handelskammares skiljedomsinstitut har en tidsfrist på sex månader. svenska mål tar i genomsnitt 6–7 månader medan internationella mål tar 10–11 månader. detta kan jämföras med en tvist i domstol som kan ta flera år när Advokaten Nr 6 • 2009 den går genom flera instanser. enligt scc:s regler för förenklat skiljeförfarande är fristen för dom tre månader. + Flexibelt parterna väljer själva institut eller ad hoc-förfarande, språk, land och tillämplig lag, liksom hur många skiljemän de vill ha. + hemligt skiljemännen har tystnadsplikt, och företagen slipper få information spridd som kan påverka börskurser och liknande. + egen kontroll parterna väljer själva sina skiljemän efter deras kompetens på området, och processen kan anpassas efter tvistens omfång och utseende och parternas behov. vid internationella tvister slipper man också tvista i en domstol på ”bortaplan”, alltså processa i ett land där ena parten behärskar lagstiftningen och språket men inte den andra. + Verkställbart i de flesta länder medan en domstols beslut ofta inte kan genomdrivas i länder utanför eu är skiljedomar verkställbara i alla länder som ratificerat new york-konventionen från 1958. det innebär att den part som vunnit kan få myndigheternas hjälp att driva in sina fordringar i 142 länder. – kan bli dyrt parterna betalar själva för skiljemän och administration. – ingen prejudikatsbildning eftersom dömandet och domen är konfidentiell skapas inga prejudikat, vilket kan ses som ett problem för rättstilllämpningen. 27 Advokaterna har en given roll som ombud i skiljeförfaranden. De utgör också en betydande andel av skiljemän och ordförande i skiljenämnder, tillsammans med domare och jurister från den akademiska världen. Ändå är det inte alltid lätt för advokater att ta skiljemannauppdrag. För den som arbetar på en stor byrå finns risken för jäv som hindrar det. Och trots att ersättningarna till skiljemän kan se hög ut (se faktaruta om kostnaderna) anses uppdraget inte vara särskilt lönsamt för byrån. – Skiljemannauppdraget engagerar bara mig som person. Om man får ett uppdrag som ombud i en stor tvist sysselsätter det däremot många på byrån, säger Fredrik Andersson, och fortsätter: – Skiljemannauppdraget är ändå en värdefull erfarenhet. Det gör mig till ett bättre ombud. Du får se hur viktig pedagogiken är och man förstår hur mycket information som sköljer över en skiljeman och därför hur mycket tid man ska lägga på att strukturera den som ombud. Ersättningen till skiljemännen i institutionella skiljeförfaranden utgår såväl i Sverige som vid ICC enligt tabeller, där priset beror på tvistens värde. Det är naturligtvis en fördel för parterna, som kan förutse kostnaderna för skiljeförfarandet. Men det kan slå fel för skiljemännen. – Som skiljeman kan man få mindre lönsamma mål, sådana med lågt tvistevärde som kräver många timmars arbete, motsatsen förekommer också, säger advokat Claes Zettermarck. modeLLagen en trygghet Förekomsten av kompetenta och, i jämförelse med till exempel advokater från de stora Londonbyråerna, billiga ombud, och skickliga skiljemän är ett skäl för företag att förlägga sina skiljeförfaranden till Sverige. Men det »