Advokaten 1
Samfundet discipLinÄrende beslut 2009 7 advokat h
ar försummat att sätta sig in i det regelsystem som reglerar rättshjälp och till följd därav bland annat kommit att lämna felaktiga uppgifter i fråga om vilket arbete som omfattas av rättshjälpen. erinran. bakgrund Y har varit gift med Z. I juli 2006 beviljades Y av rättshjälpsmyndigheten rättshjälp i angelägenhet rörande äktenskapsskillnad, varvid A förordnades som rättshjälpsbiträde. I november 2007 väckte Y genom A vid Kstad tingsrätt talan mot Z med yrkande om äktenskapsskillnad. A betalade ansökningsavgift. I målet kom även att behandlas fråga om vårdnad om parternas son V, född år 1996, samt fråga om hos vem av föräldrarna denne skulle bo. I slutet av mars 2007 förordnade tingsrätten om betänketid samt meddelade interimistiskt beslut rörande var V skulle bo. Samma dag förordnade tingsrätten advokat i K-stad att vara bodelningsförrättare vid bodelning mellan makarna Y och Z. Den av tingsrätten utsedde bodelningsförrättaren kom inte att förrätta någon bodelning mellan makarna Y och Z. A biträdde vid upprättande av bodelningsavtal i maj 2007. Den 2 november 2007 – efter att Y genom A fullföljt ansökan om äktenskapsskillnad – meddelade tingsrätten dom på äktenskapsskillnad samt meddelade förordnanden rörande V. Rörande ersättning till A anförde tingsrätten i sin dom bl.a. följande. Trots att ifrågavarande mål började handläggas vid tingsrätten den 17 november 2006 begärde A därefter förskott hos Rättshjälpsmyndigheten med 25 919 kronor. Den 22 februari 2007 tillerkände den myndigheten henne förskott med 20 000 kronor. Tingsrätten har nu att ta ställning till hur mycket A ska tillerkännas under hela den tid hon varit förordnad som rättshjälpsbiträde för Y. Sedan A inkommit med 40 kostnadsräkning har tingsrätten förelagt henne att justera den då den tagit upp icke ersättningsgillt arbete. I en reviderad kostnadsräkning har hon begärt ersättning med nytt belopp men även hänvisat till sin tidigare förskottsräkning som hon lämnat till Rättshjälpsmyndigheten. Hon har till tingsrätten nu också begärt ersättning för det mindre belopp hon inte erhållit i förskott. Någon arbetsredogörelse i den delen har hon emellertid inte lämnat. Tingsrätten har därför inhämtat den från Rättshjälpsmyndigheten. Sammanlagt har hon begärt ersättning för 21 timmars arbete enligt en högre timkostnadsnorm än den som utgår enligt rättshjälpslagen. Av tingsrättens akt framgår att A upprättat en stämningsansökan samt tre kortare skrifter. Vidare har hon varit närvarande vid en muntlig förberedelse som pågått i en halvtimme. Det arbete som lagts ner av henne i kontakterna med tingsrätten får därför anses ha varit förhållandevis sparsamma. Att målet vid tingsrätten varit av enkel beskaffenhet kan naturligtvis bero på det av A nedlagda arbetet. För att kunna avgöra om den av A begärda ersättningen är skälig får bedömningen främst göras utifrån hennes kostnadsräkningar med arbetsredogörelser. Av dessa framgår att A haft regelbundna kontakter med Y, främst genom telefonsamtal. Några närmare redogörelser för vad det nedlagda arbetet har avsett saknas i många fall. Med hänsyn till de brister som kostnadsräkningarna innehåller saknas underlag för att bedöma om den yrkade ersättningen är skälig. Varken målets art eller omfattning ger stöd för slutsatsen att det varit motiverat att lägga ner 21 timmars arbete. Enligt tingsrättens bedömning är en tidsåtgång motsvarande tio timmar skälig. Vidare har A begärt ersättning för 450 kronor avseende ansökningsavgift. Y har emellertid redan innan ansökan om stämning lämnades in beviljats rättshjälp. Hon hade därför inte behövt erlägga någon avgift. A kan därför inte tillerkännas ersättning härför. anmÄLan Anmälan från Y, inkommen till Advokatsamfundet den 30 november 2007, avser att A brustit i sin handläggning av hennes ärende och visat prov på okunnighet angående vad som ingår i rättshjälp. Hon har anfört i huvudsak följande. Hon var orolig för de höga kostnaderna i samband med en process. A lugnade henne och förklarade att hon endast skulle drabbas av en minimal kostnad i form av en rättshjälpsavgift. A informerade henne också om att bodelningskostnader skulle ingå i hennes rättshjälp, vilket föranledde henne att låta A i stället för den utsedde bodelningsförrättaren sköta bodelningen. Trots detta har A fakturerat henne med 12 000 kronor för sitt arbete med bodelning. Om hon skall betala detta bör A kräva att hennes före detta man betalar minst hälften av den kostnaden eftersom A representerat honom, som inte hade eget ombud, i lika stor om inte större omfattning som henne. A, som visste att Y:s före detta man hotat henne och varit aggressiv mot henne, bad henne ombesörja att före detta maken undertecknade det av A upprättade bodelningsavtalet. A gav inte in fullföljdsansökan till tingsrätten omedelbart efter att prövotiden om sex månader hade passerat. Efter att av tingsrätten ha fått reda på att någon fullföljdsansökan inte kommit in kontaktade Y A som svarade att ansökan var inskickad men att det ofta hände att tingsrätten slarvade bort papper. Några dagar senare hade tingsrätten fått in fullföljdsansökningen. Vid en förnyad kontakt med A fick Y till svar att A:s sekreterare glömt att skicka in ansökningen. Dom kunde trots detta inte meddelas eftersom det var problem med A:s fakturering och dom kunde inte meddelas innan detta var klart. Trots att dom meddelades den 2 november 2007 skickade A den inte till Y förrän den 20 november 2007. adVokatens yttrande Hon kontaktades av Y för hjälp med äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor i anledning av en rekommendation från en gemensam bekant och inte på grund av att bodelningskostnaden skulle täckas av rättshjälp. Hon, som normalt inte arbetar med ärenden som betalas av allmänna medel, åtog sig ärendet endast av det skälet. Y var rädd för sin tidigare make, som gjorde sig skyldig till ständiga hot som ledde till polisanmälningar och kontakter med kvinnojouren. Han vägrade att förstå det svenska rättssystemet och vägrade totalt att bidra till att genomföra en bodelning eller ge någon form av kompensation till Y. Hon själv lyckades utverka att Y beviljades rättshjälp, varvid hon uppfattade att fråga om bodelning var en med äktenskapsskillnaden sammanhängande fråga. Hon hade också räknat med att tingsrätten skulle göra samma bedömning, vilket inte blev fallet. Hon hade inte fått ersättning från rättshjälpen för ett mycket stort antal telefonsamtal från Y på grund av att hon inte specificerat samtalens innehåll. Detta innebär dock inte att Y inte fått juridiska tjänster för ytterligare 5 300 kronor, som Y självfallet inte har belastats med. Inte heller har hon tagit betalt för uppföljningsarbete om minst två timmar. Fakturabeloppet för bodelningsarbetet har Advokaten Nr 6 • 2009