Nordens Tidning 1
Profilen ”Att vara vardagsnordist handlar nog i g
runden om att ha ett intresse för sina grannar. Kommer du till Reykjavik eller Helsingfors så känner du dig hemma.” ta till sig konst, litteratur och musik är enklare inom norden. Norden är ju också ett naturligt begrepp, vi säger att vi kommer från Norden, inte Nordeuropa. De som bor söderut säger kanske att de bor i Sydeuropa men inte i Södern. Ändå finns det stora olikheter mellan de nordiska länderna. Norge och Danmark är med i försvarsalliansen Nato, de andra står utanför. Sverige, Finland, Danmark är med i EU, övriga står utanför. – Visst kanske olikheterna är större än likheterna, men jag tycker vi har lyckats överbrygga det där på ett bra sätt, säger hon Hon kommer in på det kanske som är det mest typiska för den nordiska modellen. – Det är vårt sätt att förhandla. Vi lägger upp frågor på bordet, så diskuterar 10 nordens tidning nr 2 | 2018 vi dem tillsammans och hittar en lösning. Bland de baltiska länderna som mer och mer har involverats i arbetet var det ett arbetssätt som de inte alls kände till tidigare och inte riktigt kunde förstå. Samarbete, öppenhet, att verkligen lära känna varandra, att kunna bo och verka i våra respektive länder är tydliga drivkrafter hos Sinikka Bohlin. – Därför är det viktigt att hela tiden slipa på, och ta bort så många som möjligt av de gränshinder som finns. Samtidigt kanske vi också måste acceptera att det finns vissa saker som vi inte kan göra något åt, där skillnaderna är för stora, exempelvis när det gäller socialförsäkringar. Men det behöver inte hindra oss, säger hon. Hon menar att det mellanfolkliga samarbetet måste fortsätta oavsett hur det ser ut i de enskilda länderna. Det viktiga är att de rent mänskliga mötena fortsätter i en öppen anda. UPPDRAGET SOM ordförande har förutom de stora övergripande visionerna också innehållit en hel del vardagsarbete för Sinikka Bohlin. Som att jaga hotellrum. Att hålla koll på föreningens ekonomi har varit viktigt för henne. – Jag har jagat många billiga hotellrum. Mitt uppdrag är ju oavlönat men föreningen betalar resorna och då tycker jag att det är bra om det blir så billigt som möjligt, säger hon. Jagat runt på stan i Stockholm på jakt efter ytor till rimlig kostnad har hon också gjort i ett annat sammanhang. När föreningen för några år sedan inte längre fick ha kvar sina lokaler på Kungsholmen började en jakt på ny plats för kansliet.