Nordens Tidning 1
Notiser ”Han valdes i syfte att föreningen skulle
kunna breddas från att vara en förening för ”eliten” till att få en mer ”folklig” bas.” en framställning till regeringen, som ledde fram till ett förbud utfärdat 1934 mot ”vissa sammanslutningar”. Beslutet väckte protester bland nazisterna. 1938 blev han ordförande för föreningen Norden en befattning han kom att inneha till 1945. Han valdes i syfte att föreningen skulle kunna breddas från att vara en förening för ”eliten” till att få en mer ”folklig” bas. En grundtanke i hans gärning för föreningen Norden var att sök anknytning till stora organisationer. Detta gjorde han i syfte att dels bredda föreningens ekonomiska underlag, dels för att kunna föra ut de nordiska tankarna till de folkrörelser som tidigare i hög utsträckning stått främmande för dem. I början av sitt ordförandeskap upplevde Nothin ett visst motstånd från personer som kommit att identifiera sig med tidigare målsättningar och arbetssätt. Men under Nothins tid skedde ett närmande till de stora folkrörelserna. Under hans ordförandetid åstadkoms en kraftig ökning av medlemsantalet. Men 1943 anslöt sig Kooperativa förbundet, Landsorganisationen och Arbetsgivareföreningen som samverkande medlemmar i föreningen. Tidigare hade Läroverkslärarnas förening, Sveriges allmänna folkskollärareförening, Hantverksorganisationen och Köpmannaförbundet ansökt om medlemskap. ANDRA VÄRLDSKRIGETS utbrott och händelserna fram till krigets slut utspelade sig under Nothins ordförandetid. I och med krigets utbrott fick föreningen Norden arbeta med nordiskt hjälparbete. Först var det Finland som drogs in. Nothin var med och arbetade för Finlands sak. Så småningom kom ockupationerna av Danmark och Norge och hjälpen kom då att omfatta även dessa länder. Nya åtgärder för ett samordnande blev nödvändiga och i sådant syfte bildades hösten 1941 vid ett sammanträde hos Nothin ”samordningskommittén för nordiskt hjälparbete”. Under kriget uppkom också debatter om nordiskt försvarssamarbete och en politisk union i Norden efter kriget. Nothin deltog i debatten och ställde sig positiv till ett nordiskt närmande, politiskt och militärt. Mellan åren 1940-44 var han ordförande för Centralkommittén för det frivilliga försvarsarbetet (det som nu kallas Folk och Försvar) en organisation som han även varit med och grundat. TANKEN PÅ ett nordiskt centrum för folkbildning var också en fråga som drevs av Nothin. Ursprungligen hade han sökt efter någon plats, där den svenska föreningen Norden kunde anordna kurser och möten samt mottaga delegater från grannländerna. Med tiden kom han att driva tanken på att med utgångspunkt från Grundvigs tanke på en nordisk folkhögskola skapa ett slags nordiskt universitet. Där skulle professorer från de nordiska länderna kunna bedriva undervisning i sitt ämne under en eller samma termin. Där skulle också examina kunna avges för dem som sökte inträde på lärarbanan. I sin bok ”Från Branting till Erlander” berättar Nothin att han hade i åtanke att Vadstena slott skulle vara en lämplig byggnad för att inrymma ett sådant ”nordiskt universitet”. Men efter att andra världskriget utbröt rann saken ut i sanden. NOTHIN VAR också med och planerade för hjälpverksamheten i Norden efter kriget. I september 1943 överlämnade Nothin således en framställning till Kungl. Maj:t om inrättandet av ett statligt organ med uppgift att förbereda svensk materiell hjälp till de nordiska folken efter krigets slut. I skrivelsen framhölls även, att Sveriges medverkan kunde bli aktuell för ett allmäneuropeiskt hjälparbete men att landets plikter var störst i förhållande till grannländerna. Framställningen undertecknades av styrelserna för föreningen Norden och samarbetskommittén för Nordiskt hjälparbete. Bakom framställningen stod även praktiskt taget alla fackliga och ideella riksomfattande organisationer i landet. Efter sin pensionering utkom Nothin sedan med ett flertal böcker, bl a memoarer och minnen där han även berättade om sin tid i föreningen Norden. Torsten Nothin avled 1 mars 1972 i Värnamo. TEXT: LEIF JACOBSSON, TAM-ARKIV SAMT REDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN ”NIO-FEM” FOTO: HÅRD HOVFOTOGRAF Nordiskt samarbete för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på internet De nordiska länderna har mångårig erfarenhet av nära samarbete. Detta gäller även mellan polismyndigheterna. Genom det nordiska polissamarbetet ges goda förutsättningar att stärka brottsbekämpningen mot barnpornografi och internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn. – Sexuella övergrepp mot barn på internet innebär en gränslös, allvarligt kränkande brottslighet som ständigt utvecklas och tar sig nya uttryck. Det krävs därför en utveckling av arbetsmetoder och internationellt samarbete för att förebygga och bekämpa den effektivt. Det säger kanslirådet Henrik Sjölinder, som är en av initiativtagarna till det expertmöte som kommer att hållas i Lund i slutet av maj. Vid mötet kommer poliser och andra experter att ta fram åtgärder för att förstärka och utveckla brottsbekämpningen. Expertmötet kommer att äga rum i anslutning till det nordiska justitieministermötet i Lund och justitieministrarna kommer att få en avrapportering direkt från expertmötet. Nordiska justitieministrar möts i Lund Den 31 maj till 1 juni tar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson emot sina nordiska kollegor inom ramen för det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018. Temat för mötet är arbetet mot organiserad brottslighet och terrorism. Justitieministrarna kommer bland annat att diskutera fördjupat nordiskt polissamarbete. Nordisk miniordbok På Nordeniskolan.org finns nu en Nordisk miniordbok där det går att söka synonymer på de skandinaviska språken. Tanken är att ordboken ska kunna användas i skolarbete eller när man pratar med eller skriver till andra i Norden. I ordboken som har över 3 000 uppslagsord kan man söka på sitt eget språk och se vad orden heter på danska, norska (bokmål och nynorska) och svenska. Orden med förklaringar är också översatta till grönländska, isländska, färöiska, samiska och finska. Det går också att höra hur ordet låter och på förklaringen genom att trycka på en ljudikon. Ordboken har gjorts av Nätverket för språknämnderna i Norden. nordens tidning nr 2 | 2018 15