Nordens Tidning 1
NORDISKA NYHETER SKOLOR & BIBLIOTEK Vad säger for
skningen om medier? Nordicom visar vägen på medieforskningens karta Har papperstidningen någon framtid och hur ser tidningsläsandet ut idag? Vilken roll spelar mediejättarna Google och Facebook på den nordiska reklammarknaden? Finns det skillnader i användningen av sociala medier i de nordiska länderna? Vill du se statistik om svenskarnas medieanvändning, hitta rapporter om nordisk medieutveckling eller veta vilka insatser som är på gång i barn- och ungas medieoch informationskunnighet i Norden, så är kunskapscentret Nordicom det rätta stället att vända sig till. Norden har varit en demokratiföregångare: vi har visat världen hur yttrandefrihet, fria medier och journalistik utgör fundament för ett demokratiskt samhälle. Men demokrati är ingen självklarhet, och enligt många är den idag hotad – även i Norden. För att kunna försäkra oss om beslut kring medier och kommunikation som främjar demokrati, behövs det kunskap. I vår post-truth-tidsålder är det viktigt att det finns oberoende organisationer som arbetar för att strukturera informationsflödet och göra det tillgängligt för politiska beslutsfattare och forskare i olika discipliner. Forskningsresultat omsätter sig inte i praktiken av sig själv. Det nordiska informationscentret för medie- och kommunikationsforskning Nordicom har varit aktivt i detta område i över 20 år. Vi jobbar i och utanför Norden och vill inte bara stå i forskningens och politikens tjänst, utan även i lärares, bibliotekariers och andra professionellas – samt inte minst hela samhällets som finansierar en stor del av forskning med skattepengarna. I sitt arbete för att samla, utveckla och förmedla kunskapen om mediernas roll i samhället tar Nordicom många roller. Nordicom kan anses som ett förlag specialiserat i akademisk medie- och kommunikationsforskning, ett statistikcenter som följer mediernas utveckling samt en nätverksaktör som tar del i samarbeten relaterade till medier och kommunikation. Nordicom grundades på 1970-talet som en dokumentationscentral för masskommunikationsforskning, som det kallades vid den tiden. Då såg världen mycket annorlunda ut. Information om pågående forskning, aktiva forskare, avslutade projekt och dess resultat gick inte att ta fram lätt. Eftersom det inte fanns något internet fanns det ett stort behov av aktörer som skulle fungera som mellanhänder mellan akademiska institutioner – cirkulera aktuell information mellan dem, och förmedla forskning från akademin till samhället. Idag kan vem som helst få information om dagsaktuell forskning på institutionernas hemsida. Rapporter och vetenskapliga verk finns tillgängliga på webben. Plattformar tillsedda för forskningsförmedling har ökat i antal. Vi forskare är också mycket mera utåtvända och tränade på att stå upp för vår forskning i offentligheten, inte bara i traditionella men även i sociala medier. Vi knyter kontakter och bildar nätverk, kommunicerar virtuellt i realtid och använder oss av en utbredd apparat av resurser för samarbete och mobilitet. Samtidigt blir vi också uppmuntrade till internationellt samarbete i en mycket större utsträckning än för 40 år sedan. I det konstant växande informationsflödet är det lätt att inbilla sig att informationen hittar den som behöver den mest. Det är ju snarare tvärtom: i en alltmera komplex digital omgivning behövs det navigationspunkter som kan visa vägen och peka på vad som är relevant. Under förra året gav Nordicom ut böcker om dold reklam för barn, de ungas kreativa medieverksamhet, yttrandefrihet, kulturjournalistik och e-böcker, bland annat. Alla publikationerna ges ut på skandinaviska språk och engelska, oftast i en mix, skrivna av författare från alla de nordiska länderna. För nordiska medieoch kommunikationsforskare är en sådan publikationsplattform en av de krympande möjligheterna att publicera på sitt eget modersmål och hitta nya läsare. Medan skandinaver alltid har haft det relativt lätt att följa varandras utveckling står Finland och Island lite utanför på grund av språket. I synnerhet där behövs insatser i forskningsförmedling. Även om mera forskning publiceras i internationella tidskrifter på engelska, är det ofta svårt att följa den dagsaktuella medie-, utbildnings- och forskningspolitiska utvecklingen bortom språkgränserna. När forskningsresultat som är framtagna i Norden sprids till andra delar av världen får vi en god möjlighet att även själva inse vad som är viktigt och värdefullt i vårt mediesystem och vår mediekultur – när vi ser oss med andras ögon så kristalliserar sig ofta det som gör oss unika. MAARIT JAAKKOLA, FORSKARE PÅ NORDICOM maarit.jaakkola@nordicom.gu.se Teckna dig för Nordicoms gratis nyhetsbrev om medieförhållanden i Norden här: http://nordicom.gu.se/sv/aktuellt/nyhetsbrev.