Nordens Tidning 1
Utveckling Nordregio tar temperaturen Nordregio o
ch dess föregångare har sedan början på 1980-talet utkommit med en rapport om den regionala utvecklingen i Norden. Årets rapport State of the Nordic Region 2018, som utges av Nordiska ministerrådet, är mer omfattande än någonsin och bygger på en unik databas med socio-ekonomisk statistik från samtliga kommuner och regioner i hela Norden. D en demografiska utvecklingen i Norden kännetecknas av att vi blir fler och allt äldre. Av de drygt åtta procent som befolkningen har ökat med under de senaste tio åren beror knappt sex procent på invandring och lite drygt två procent på naturlig befolkningstillväxt. Undantaget är Island där förhållandet är det motsatta med ett födselöverskott på åtta procent medan nettomigrationen endast står för två procent. Fram emot år 2030 förväntas befolkningen i Norden fortsätta att stiga med mellan 0,6 och 1,1 procent per år för Sverige, Norge och Island, medan Finland och Danmark ligger något lägre. Det betyder att Nordens samlade befolkning år 2030 kommer att vara omkring 29,5 miljoner jämfört med dagens drygt 27 miljoner invånare. Även om det fortsatt framför allt är städerna som växer, så är skillnaderna mellan länderna relativt stora när det gäller hur befolkningsökningen fördelar sig geografiskt. I Sverige förväntas 80 procent av befolkningsökningen, med Umeå som enda undantaget, koncentreras till de tätbefolkade delarna från Stockholmsområdet och söderut. Norge visar upp en betydligt mera utspridd fördelning av befolkningstillskottet. Även om huvudstadsområdet ökar också i Norge är de 80 procenten betydlig jämnare fördelade där även nordliga metropoler som Hammerfest och Tromsø ingår. Även Finland har en förhållandevis utspridd befolkningsökning, medan befolkningsökningen i Danmark främst sker i huvudstadsområdet och i Odense, samt i östra Jylland: från Ålborg i norr till Vejle i söder. Det är intressant att jämföra befolkningsprognoserna med den regionalpolitik som förs i respektive land. Norge 22 nordens tidning nr 2 | 2018 Kjell Nilsson, direktör Nordregio har en lång och stark regionalpolitisk tradition, där man från statens sida vidtagit en rad åtgärder för att hålla en regional balans. I Danmark har man i flera Landsplanredegørelser strävat efter en polycentrisk utveckling med Østjylland som en motvikt till huvudstadsområdets dominans. Svenska regeringar har varit betydligt mer laissez faire i fråga om att man från statens sida ingriper i den regionala utvecklingen. På senare år har man emellertid både tagit fram en nationell strategi för regional tillväxt och attraktivitet och en landsbygdsutredning. Det skall bli intressant att se om prognoserna håller eller om regeringens initiativ kan påverka utvecklingen till en mera jämnt fördelad befolkningstillväxt. DEN ANDRA stora trenden på befolkningsområdet är en ökande andel äldre människor. Det gäller överallt i Norden utom på Grönland, men också här är de regionala variationerna stora. Storstadsområdena har den mest gynnsamma fördelningen med tre gånger så många människor i åldersgruppen 15–64 år som över 65. I många glesbygdsregioner är situationen annorlunda, eftersom de unga flyttar ut medan de gamla stannar kvar och dessutom blir allt äldre. Värst är situationen i norra och östra Finland där det i många kommuner går en pensionär på varje person i arbetsför ålder. Det är naturligtvis en stor utmaning att ta hand om en snabbt stigande åldrande befolkning. Sveriges Kommuner och Landsting har sedan en tid tillbaka fäst uppmärksamheten på det växande gapet mellan skatteintäkterna till kommuner och landsting och de ökade kostnadsbehoven för vård och omsorg av äldre. Det är emellertid ingen självklarhet att en ökad andel äldre befolkning måste betyda ökade kostnader för samhället. Dagens 70-åringar är både friskare och betydligt mer aktiva än tidigare generationers. Fler väljer att vara yrkesaktiva längre upp i åldrarna och många engagerar sig i olika former av ideellt arbete som är till gagn för samhället. En stadigt fortsatt arbetskraftsinvandring och, framför allt, de senaste årens flyktingströmmar har medfört att andelen utlandsfödda invånare ökar i Norden. Särskilt tydligt är detta i Sverige där cirka 17 procent av befolkningen är födda utanför landets gränser, vilket överträffar länder med en betydligt längre immigrationshistoria som USA och Tyskland. På regional nivå upplevde samtliga regioner i Sverige, Norge och Danmark en ökning av befolkningen på grund av invandring från utlandet på minst 2,5 procent mellan åren 2011 och 2016, medan Finland genomgående haft mindre internationell migration. Även inom länderna varierar invandFOTO: ANNA LILLIUS