Advokaten 1
Advokaten ledaren
Reportage JO:s Opcat-enhet Brister i behandlingen
S Många brister i behandlingen av frihetsberövade människor i Sverige. Det visar inspektioner från JO:s Opcat-enhet. TEXT: TOM KNUTSON FOTO: TOM KNUTSON OCH KRIMINALVÅRDEN edan 2011 har Justitieombudsmannen, JO, en särskild enhet, Opcat-enheten, med uppgift att bevaka att människor som är frihetsberövade inte utsätts för grym, omänsklig, eller annan förnedrande behandling eller bestraffning. Opcat-enheten inspekterar platser där människor kan hållas frihetsberövade, rapporterar från besöken och deltar i det internationella samarbetet inom området. Under de fyra första åren har närmare 120 inspektioner utförts som har lett till att ett 20-tal särskilda initiativärenden öppnats av JO som fördelas enligt följande: l 10 Kriminalvården l 3 Polisen l 5 Statens institutionsstyrelse (SIS) l 2 Psykiatriska tvångsvården. chefs-jo elisabet fura konstaterade på JO:s seminarium i Stockholm den 1 oktober att trots att Sverige flera gånger kritiserats för förhållandena på landets häkten så fortsätter det att finnas brister. – Det är lite deprimerande att det är samma brister på häktena som kommer upp igen och att det inte har blivit bättre. Att det fortfarande handlar om brister i ljusinsläpp, och att den häktade måste kunna se ut från häktesrumChefs-JO Elisabet Fura. met. Där brister det på många ställen, sa Elisabet Fura. När det gäller skyddsvisitationer På seminariet som arrangerades av JO i Stockholm i början av oktober diskuterades frågor om Sveriges skyldigheter att ta sig an och förebygga tortyr och annan grym och omänsklig eller förnedrande behandling av personer. visar Opcat-enhetens inspektioner att män visiterade kvinnor på en kvinnoavdelning vilket föranledde JO att göra ett kritiskt uttalande. Ett vanligt förekommande problem som Fura tog upp är bristande information till de häktade. – Vi får ibland höra av intagna att de får höra av andra intagna om vilka rättigheter de har, sa Fura och berättade att på mindre häkten har Opcat-enheten noterat att kvinnor riskerar att bli avskilda trots att de inte har några restriktioner, utan det sker av ”praktiska skäl” eftersom personalen inte vill att könen blandas. JO har uttalat att det kan vara bättre att blanda kön än att hålla kvinnor avskilda. I Växjö har man visat att det går genom att arbeta aktivt med isoleringsbrytande åtgärder för just kvinnor. Fura berättade att få häktade får samsittning (med samsittning avses att en intagen under viss tid på dagtid vistas tillsammans med någon annan eller andra intagna i ett bostadsrum). Nu har åklagarna sjösatt ett nytt arbetssätt som innebär att åklagarna ska vara mer aktiva i den här frågan, bland annat genom att använda en ny blankett som innebär att man 12 säkrar rutinerna. JO kommer att följa utvecklingen. det tillfälliga häktet i Östersund, som finns sedan 2006, uppmärksammas särskilt. Elisabet Fura har vid flera Advokaten Nr 8 • 2015