Advokaten 1
Advokaten ledaren
Fokus Ensamkommande flyktingbarn bristen i asylpr
ocessen för ensamkommande barn, enligt flera bedömare. Om en ung person har hunnit fylla 18 år kan vara helt avgörande i ett asylärende. Medan vuxna skickas tillbaka till andra EU-länder som de har rest igenom prövas till exempel ett barns asylansökan i Sverige. BARNET HAR BEVISBÖRDAN Det är, enlig svensk lagstiftning och praxis, barnet som har bevisbördan för sin identitet. Har barnet inga identitetshandlingar eller om de handlingar som finns bedöms vara otillförlitliga lyssnar Migrationsverket till barnets berättelse. – Det kan finnas brister i tillförlitligheten i de muntliga uppgifterna, de kan vara motstridiga. Om det inte finns rimliga förklaringar till motstridigheterna har individen inte gjort sannolikt att han eller hon är ett barn, säger Carl Bexelius. I det läget ger Migrationsverket den unga personen möjlighet att inkomma med en medicinsk åldersutredning. Det kan vara en tand- eller handledsröntgen. Det kan även vara en fullständig åldersutredning i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer från 2012, som togs fram efter diskussioner med Migrationsverket för att minska risken för att barn felaktigt bedöms vara över 18 år. Socialstyrelsen rekommenderar att medicinska åldersbedömningar inleds med en läkarundersökning och vid behov kompletteras med röntgenundersökning av handskelett och tänder. Men myndigheten anser att för stor vikt har lagts vid handleds- och tandröntgen för att bedöma åldern på ensamkommande barn. – Det är dålig precision i tand- och handledsröntgen, enbart röntgenundersökningar avråder vi därför ifrån. En individ kan ha en mer avancerad skelettmognad än en annan person som är av samma kronologiska ålder. Det finns skillnader beroende på vilken bakgrund man har. Det är ett huvudproblem i bedömningarna, säger Elis Envall, utredare på Socialstyrelsen. De medicinska bedömningarna bör, enligt rekommendationerna, genomföras av barnläkare. Men Migrationsverket accepterade inte läkarnas utlåtande, utan krävde in deras underlag för att göra en egen bedömning. ”De medicinska åldersbedömningarna som har lämnats in av läkare till Migrationsverket har ett lågt bevisvärde, då det saknats tillräckliga förklaringar till slutsatserna”, skriver verket på sin hemsida. – Vi måste kunna följa grunderna och resonemanget för utlåtandet i det enskilda fallet. Det innebär inte att Migrationsverket ska göra en medicinsk bedömning eller att vi vill ha ut sjukjournal, säger Carl Bexelius. Men läkarna har uppfattat det som att personer utan medicinsk kompetens skulle göra egna bedömningar utifrån läkarnas underlag. Både Barnläkarförbundet och Tandläkarförbundet har nu rekommenderat sina medlemmar att avstå från att göra medicinska åldersutredningar. – Vi har förståelse för att barnläkarna inte vill lämna ut journalen med medicinskt material och att de anser att den samlade medicinska bedömningen ska göras av en medicinskt kunnig person, säger Elis Envall. Läkarnas beslut innebär att det är svårt för den asylsökande att få sin ålder bedömd genom en medicinsk undersökning. – Vi får samtal från gode män, personal inom socialtjänsten och skolan men även från ombud som undrar vart de kan vända sig för att få en pediatrisk undersökning eller en röntgenundersökning. Men vi har inga förslag att ge. Ett antal barn riskerar att klassas som vuxna därför att de på andra sätt inte kan göra påståenden om sin ålder tillräckligt trovärdiga för Migrationsverket och migrationsdomstolen. Det är oerhört frustrerande, säger Elis Envall. NYTT ARBETSSÄTT I september ändrade Migrationsverket sitt arbetssätt kring medicinska åldersbedömningar. Ansvaret för att genomföra bedömningarna flyttades då från Migrationsverket till den asylsökande. Bakgrunden till beslutet är en dom i Migrationsöverdomstolen från förra året, där det slås fast att Migrationsverket inte har någon skyldighet att erbjuda läkarundersökning. Carl Bexelius. Petter Aasheim. ring. Undantag från försörjningskrav tas bort vid anhöriginvandring för svenska medborgare, medborgare i annan EESstat eller Schweiz samt för dem som har bott i Sverige i mer än fyra år. Vidare ska etableringen på arbetsmarknaden underlättas genom att den befintliga modellen med yrkesintroduktionsanställningar (YAjobb) utvidgas. Andra exempel på förändringar är Advokaten Nr 8 • 2015 att rätten till dagersättning för vuxna utan barn tas bort efter lagakraftvunnet beslut om av eller utvisning. Rätten till anläggningsboende för vuxna utan barn med lagakraftvunnnet beslut om av eller utvisning upphör när fristen att lämna landet har löpt ut. Sverige ska också successivt öka antalet kvotflyktingar till 5 000 personer och en utredning tillsätts för lagliga vägar att söka asyl i EU. Totalt beräknas satsningen kosta tio miljarder kronor, varav cirka 200 miljoner kronor går till civilsamhällets organisationer. LÄS MER Läs hela överenskommelsen ”Insatser med anledning av flyktingkrisen” http://www.regeringen.se/ informationsmaterial/2015/10/insatser-med-anledning-av-flyktingkrisen/ 27 »