Advokaten 1
Advokaten ledaren
Fokus Ensamkommande flyktingbarn » fatta olika be
slut i liknande ärenden. Maria Eka, samordnande chefsrådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, skulle välkomna mer vägledande praxis från Migrationsöverdomstolen, bland annat för att förebygga att olika beslut fattas i liknande fall. – Generellt sett är det värdefullt Viktoria Nyström. att frågor kommer upp till prövning av Migrationsöverdomstolen, så att vi får vägledning i migrationsdomstolarna. Det här är på många sätt komplexa mål, där olika omständigheter ska beaktas och bedömas, säger hon. Det ifrågasätts också om mig”En försvinnande liten del av besluten ändras. Jag kan inte tänka mig att en så rationsdomstolarna ändrar Migrationsverkets beslut tillräckligt ofta. Enligt Daniel Hedlund har inte migrationsdomstolarna någon sammanställd statistik över hur ofta domstolarna ändrar Migrationsverkets beslut. Men en manuell kontroll som domstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö har gjort efter en förfrågan från Hedlund visar att ändringsfrekvensen i de tre domstolarna är mellan 7 och 11 procent. Resultatet kan tolkas antingen som att Migrationsverket fattar rätt beslut i omkring 90 procent av ärendena som överklagas eller som att domstolarna fastställer verkets avgöranden trots att de har brister. – En försvinnande liten del av besluten ändras. Jag kan inte tänka mig att en så stor myndighet som Migrationsverket med så många beslutsfattare och så många nyanställda skulle vara nästan felfria i sitt beslutsfattande, säger advokat Viktoria Nyström. IFRÅGASATTA SPRÅKANALYSER Barn som inte har några identitetshandlingar kan behöva ASYLPROCESSEN l Asylansökan lämnas in på någon av Migrationsverkets ansökningsenheter. l När ansökan om asyl har registrerats ansöker ansökningsenheten om en god man för barnet hos kommunen där barnen ska bo. Migrationsverket kontaktar även kommunens socialtjänst som ansvarar för barnets boende. l Migrationsverket utser ett offentligt biträde åt barnet. Genom sin gode man kan barnet önska ett särskilt biträde. 30 l Barnet kallas till en asylutredning på Migrationsverket. Utredningen tar mellan två och tre timmar. Den sökande, den gode mannen och det offentliga biträdet samt en handläggare och en beslutsfattare från Migrationsverket deltar. En tolk är också med vid utredningen. Under utredningen får den sökande svara på frågor om sin identitet, resan till Sverige, varför hon eller han har lämnat sitt hemland och inte kan återvända dit. Berättelsen protokollförs. Det offentliga biträdet och den gode mannen går sedan igenom protokollet med den sökande. Det är viktigt att eventuella fel i protokollet korrigeras omedelbart. l Migrationsverket fattar beslut i asylärendet. Sökandes berättelse jämförs med den information som Migrationsverket har om situationen i sökandes hemland. Det finns tre grunder för att få asyl: 1. Flyktingar En person som kan bli utsatt för förföljelse vid återvändande till sitt hemland kan få asyl som flykting om han eller hon inte kan få skydd i sitt hemland och förföljelsen som han eller hon riskerar att utsättas för beror på ursprung, nationalitet, religion, politisk uppfattning, tillhörighet till en särskilt samhällsgrupp, kön eller sexuell läggning. 2. Alternativt och övrigt skyddsbehövande Personer som inte är flyktingar enligt lagen. Hit hör personer som Advokaten Nr 8 • 2015 bevisa sin hemvist, att de till exempel kommer från ett krigsdrabbat område och därför har rätt att stanna i Sverige. De språkanalyser som används för att bevisa om barnen talar sanning om sitt ursprung har kritiserats för att vara otillförlitliga. Viktoria Nyström berättar att det fortfarande förekommer att så kallade språkanalytiker analyserar språk eller dialekter som de inte har som modersmål. Som exempel anger hon att språket bajuni analyseras av swahilitalande analytiker. – Trots analysernas brister fortstor myndighet som Migrationsverket med så många beslutsfattare och så många nyanställda skulle vara nästan felfria i sitt beslutsfattande.” Viktoria Nyström sätter Migrationsverket att använda sig av dem och lägga stor vikt vid analytikernas utlåtande. Som biträde är det viktigt att verkligen peka på alla brister i språkanalysen, även analytikerns bakgrund. Men jag tycker inte att Migrationsverket lyssnar särskilt mycket till biträdets invändningar oavsett hur välgrundade de är, säger hon. Carl Bexelius känner inte igen sig i att språkanalytiker analyserar andra språk än sina modersmål. – Så får det inte gå till. Om en språkanalys har gått till på det sättet måste man ta kontakt med Migrationsverket. Analytikern ska ha samma modersmål som den som söker asyl, säger Carl Bexelius och förklarar att språkanalyserna görs av en lingvist och en språkanalytiker. Lingvisten har inte samma modersmål som den sökande, det ska däremot språkanalytikern ha. En annan ifrågasatt metod för att fastställa barnets identitet är de så kallade UNHCR-förfrågningarna. Migrationsverket ger biträdena i uppdrag att göra förfrågningar om barnet under flykten har registrerats vid något flyktingläger i UNHCR:s regi och i så fall med vilket namn och ålder.