Advokaten 1
Advokaten ledaren
Fokus Ensamkommande flyktingbarn stora utmaningar
tionsverket, under asylutredningen och vid protokollgenomgången. En stor skillnad jämfört med att företräda vuxna asylsökande är också, enligt Linn Öst Nori, att uppdragen ofta kräver en mer omfattande kontakt med de instanser som finns i barnets närhet. Till dess en god man har utsetts tar till exempel biträdet dennes roll. – Det händer att vi behöver hjälpa till med exempelvis byte av god man, frågor om boende och ha kontakt med socialtjänsten och andra instanser när barnet behöver hjälp. Ett gott samarbete med barnets kontaktnät underlättar arbetet med ärendet betydligt, säger hon. Migrationsverket ska göra en objeklas ofta som om de vore vuxna. Som offentligt biträde är det viktigt att påpeka att frågorna måste vara för barnets bästa och att det inte är lämpligt att pressa ett barn med samma fråga upprepade gånger, säger hon. Något som även kännetecknar uppdragen och som Advokten skrev om i nr 7 är att de offentliga biträdena har svårt att få betalt av Migrationsverket. (Läs mer på sid. 6) – När man avslutar sitt uppdrag är det viktigt att hålla ”Samtalstekniken tiv bedömning av den asylsökandes skyddsbehov. – Men de kan köra fast på en viss linje. I det sammanhanget är det viktigt att det offentliga biträdet lyfter upp motfrågor. Vi är helt oundgängliga i asylprocessen. Vi har exakt samma funktion som en försvarare i en brottmålsprocess, säger Petter Aasheim. Biträdet kan också vara ett stöd när handläggarna ställer frågor som barnet inte kan svara på – om till exempel förhållanden i hemlandet. – Det kan hända att handläggaren säger att enligt en är inte särskilt ofta lämpad för barn. Barnen pressas ofta hårt under utredningen och behandlas ofta som om de vore vuxna.” Ulrika Rogland vissa tidsfrister när man skickar in sin redovisning – men man får inte ut ersättningen förrän mer än ett år senare. Det gör att mindre byråer har svårt att över huvudtaget ta den här typen av uppdrag, säger Ulrika Rogland. Att företräda ensamkommande barn kräver såväl kunskaper i asylrätt som en förmåga att hantera personer som befinner sig i ett väldigt utsatt läge. Känslomässigt tycker Viktoria Nyström att det är oerhört svårt när hon inte kan hjälpa ett barn. – Det finns inget värre än när barn som har vansinnigt starka skäl att få stanna inte får vara kvar. För att hantera svåra beslut pratar hon mycket med sina kolleger. – Vi pratar mycket på jobbet. Man får vara ledsen och rapport finns det myndighetsskydd för barn i ditt hemland. Stämmer det? Ett barn har sällan koll på det. Då kan jag som biträde säga att jag kan svara på frågorna i yttrandet, säger Viktoria Nyström. Ulrika Rogland, biträdande jurist med uppdrag som målsägandebiträde och offentligt biträde i asylärenden, vittnar om att Migrationsverkets handläggare, trots att de ska ha barnkompetens, inte alltid har tillräckliga kunskaper om hur man pratar med barn. – Samtalstekniken är inte särskilt ofta lämpad för barn. Barnen pressas ofta hårt under utredningen och behandAdvokaten Nr 8 • 2015 gråta här, säger hon. Nyligen har de också infört att alla på byrån varje måndag ska dela med sig av något positivt som hände föregående vecka. – Vårt jobb handlar om traumatiska och hemska saker. Vi vill lyfta fram guldkornen så att man känner att det är värt att jobba med det här, säger Viktoria Nyström. Även om barnärenden är utmanande på många sätt är de också givande. – Den värme och det förtroende man får av barnen, att känna att man gör skillnad, är det bästa med det här arbetet, säger Viktoria Nyström. n Fadi har kommit till drömlandet – vänd! 39 Ulrika Rogland. »