Advokaten 1
Advokaten ledaren
Debatt Dansk familjerätt i omvandling I början av
2015 presenterades ett danskt betänkande som innehåller ett förslag till ny lag om makars förmögenhetsförhållanden. Advokat Örjan Teleman skriver om några exempel på vilka nyheter som föreslås. 2009 tillsattes i Danmark Retsvirkningslovutvalget för att företa en samlad genomgång av reglerna om makars förmögenhetsförhållanden och överväga om reglerna bör ändras. Den danska familjerättsliga lagstiftningen bygger på Familieretskommissionens arbete från början av 1900-talet. Retsvirkningsloven – som avser äktenskapets rättsverkningar – är från 1925. Samhällsutvecklingen – särskilt ändringarna av familjemönster – därefter har motiverat utredningen. I utvalget ingår bland annat nestorn inom den danska familjerätten, före detta adjungerade professorn och hovrättsdomaren Svend Danielsen och advokaterna Jørgen U. Grønborg och Kirsten Reimers-Lund. I början av 2015 presenterade utvalget utredningsresultatet i det gedigna betänkandet nr 1522/2015 ”Ægtefællers økonomiske forhold”. Detta innehåller utöver annat ett förslag till ny lag om makars förmögenhetsförhållanden, vilken ska ersätta den gamla retsvirkningsloven. Jag får här ge några exempel på vilka nyheter som föreslås. Likadelning av den samlade förmögenheten efter en skilsmässa är fortfarande huvudregeln – oavsett om egendomen förvärvats före vigseln eller under äktenskapet. Dock ska hälftendelning ske först när äktenskapet har varat sju år. Från vigseln ska 1/8 av tillgångarna ingå i likadelningen, efter ett år 2/8 osv. (I Danmark har cirka 1/3 av alla skilsmässor föregåtts av äktenskap som varat mindre än sju år.) Om makarna sammanlevt före äktenskapet, räknas tidsfristen från Advokaten Nr 8 • 2015 den tidpunkt då sammanlevnaden i en gemensam bostad började. En minoritet har föreslagit en skönsmässig skevdelning (jfr ÄktB 12 kap. 1 §). ett annat förslag är att värdet av arv eller gåva vid tiden för mottagandet ska kunna hållas utanför bodelning efter äktenskapsskillnad. Tredjeman ska inte kunna bestämma att egendomen ska vara enskild utan blott att dess värde ska ingå eller inte ingå i en bodelning. Efter makes död ska – om inte testator eller givare bestämt annorlunda – den efterlevande maken kunna bestämma att arv och gåva hålls utanför en bodelning. Retsvirkningsloven innehåller olika DEBATTÖR Örjan Teleman advokat i Halmstad, är inriktad på ekonomisk familjerätt i vid bemärkelse. ska undertecknas inför en notarie eller inför vittnen såsom gäller för testamenten. Utvalget har också sysslat med internationellt privaträttsliga regler och föreslår att lagen i den första stat där bägge makarna bosätter sig efter vigseln, ska tilllämpas på deras förmögenhetsförhållanden. Om makarna senare bosätter sig i en annan stat och bor där i minst fem år, ska denna stats lag komma till användning i stället. Makarna ska också kunna ingå lagvalsavtal och själva bestämma tillämplig lag. De kan då välja lagen i den stat där någon av dem former av enskild egendom (”særeje”), nämligen skilsmissesæreje, kombinationssæreje och fuldstændigt særeje). Nu föreslås därtill ”abstrakt sumsæreje” och ”sumdelning”. Man ska till exempel kunna avtala att 500 000 kronor av mannens förmögenhet ska utgöra enskild egendom. I betänkandet föreslås vidare att makar ska kunna avtala i äktenskapsförord om till vilken ”formueart” skulder ska räknas. I Sverige råder inte avtalsfrihet i detta avseende utan det regleras i ÄktB 11 kap. 2 § hur en skuld ska avräknas vid bodelning. I Danmark finns – liksom i Sverige – ett formkrav på registrering (”tinglysning”) av äktenskapsförord. Det föreslås nu att denna bestämmelse upphävs och att förord i stället är medborgare eller där någon av dem är bosatt vid tiden för avtalets tillkomst. 1998 gav justitieministrarna i Norden i uppdrag till professorerna Anders Agell, Peter Lødrup och Linda Nielsen att studera de nordiska ländernas familjerätt och successionsrätt. Agell författade en jämförande studie med diskussion av reformbehov och harmoniseringsmöjligheter, ”Nordisk äktenskapsrätt”, vilken gavs ut av Nordiska ministerrådet 2003. Tyvärr synes inte detta arbete ha satt några spår i det svenska lagstiftningsarbetet och – såvitt framgår av Retsvirkningslovutvalgets betänkande – ej heller i någon större omfattning i Danmark. Örjan Teleman Advokat 47