Friluftsliv Ledaren
Friluftsliv Friluftsnytt
Friluftsliv Ögonblicket
Friluftsliv Nyfiken på: Susanne Holmqvist
Friluftsliv Nyfiken på: Rickard Svedjesten
nyfiken på //rickard svedjesten Arbetsuniform, hj
älm och polisradio står Polismyndigheten för, men som fjällräddare måste man själv stå för mycket av utrustningen – bland annat skoter och fyrhjuling. Rickard jobbar för att utrustningen ska bli avdragsgill för landets fjällräddare. Rickards tips till dig som färdas i fjällen • Som ny i fjällen – börja med kortare turer. • Läs på om fjällsäkerhet. På Fjällsäkerhetsrådets plattformar finns bra saker att tänka på. • Oavsett vad du ska göra: Kolla väderprognosen! • Skriv färdmeddelande. • Ha synliga kläder – kanske en neonfärgad mössa. • Gör dig sökbar. Ska du ut på tur i vinterfjällen – ha med dig lavinsändare, spade och sond, även om du inte ska gå i lavinterräng. Det är förstås en självklarhet för den som går på topptur. • Skaffa en Recco-reflektor! Ha den i ryggsäcken eller insydd i kläderna, så blir det lättare för fjällräddningen att hitta dig. När vi åker på lavinlarm har vi alltid med oss en Reccosökare som hittar reflektorerna. Den kostar bara ett par hundra kronor – det är en väl värd investering! gilla – vilket är en fråga som Rickard Svedjesten engagerat sig i, som ordförande för landets fjällräddare. – Det vi vill ha är en avdragsrätt, som vilken vilken jord- och skogsbruksägare som helst som kan göra avdrag för inköp av maskiner som behövs för att kunna utföra sitt arbete. Själv är jag 48 år och har jag en grundad ekonomi, men för de yngre kan det vara tufft. Nöden är relativ Det krävs alltså en hel del för att bli fjällräddare. Men vad är drivkraften? – Jag är fjällräddare för att jag kan vara med och göra skillnad. För att jag har lokalkännedomen som gör att jag har koll på terrängen och hur den förändras på vintern. Det är inte alltid man kan åka snabbaste vägen ut till en plats, man måste veta vilka bäckar som lagt sig och hur snön beter sig. I slutändan kan den kunskapen bidra till att ett liv räddas, säger Rickard Svedjesten. Han konstaterar att det nu är många nya människor som upptäcker fjällen – och det ser han som något positivt. Men han önskar sig att de nya besökarna informerar sig innan de ger sig ut, så att de är förberedda när de väl är ute på fjället. En fråga som många ställer är om det är många utryckningar som kan upplevas som ”onödiga”? – Det är svårt att beskriva nöd. För mig är nöd en sak. För någon annan är det något annat. Det är rätt skönt att vi slipper göra den bedömningen. Det är larmcentralen som gör det, säger Rickard. Men visst kan han intyga att det ibland krävs utryckningar som inte hade behövts om den som gett sig ut hade förberett sig bättre. Det kan hända att någon gett sig ut på skotern i strålande väder och plötsligt har slut på bensin. Då kan det falla på fjällräddningens lott att komma till undsättning om ingen annan kan göra det. – Ibland är det någon vandrare som bara inte orkar längre. Någon som ringer in och säger ”jag kommer sitta här och dö nu om jag inte får hjälp”. Det tar så klart polisen på högsta allvar. Först kollar man om personen har vänner som kan hjälpa till. Men går inte det så ringer de oss, säger Rickard. Och just då ringer hans telefon, igen. Den här gången är det en fjällräddarkollega i Storlien. Rickard sätter honom på högtalartelefon och frågar om han har något att säga till journalisterna om vad man behöver till fjälls. – Fika och sunt bondförnuft, slår han fast. Sedan framför han sitt verkliga ärende. Han behöver fyra sparkar från Granngården i Myrviken. Skulle Rickard möjligtvis kunna kolla om det finns inne? Han och familjen bor ju trots allt alldeles i närheten. Absolut, säger Rickard Svedjesten. Han ska ta en tur förbi och kolla in sparkutbudet. Det gäller ju att ha lokalkännedom. 30 friluftsliv#1–2021
Friluftsliv Trygg på hal is
Friluftsliv Sportlov hemma
Friluftsliv När ute blev inne
Friluftsliv Säker på vinterfjället
Friluftsliv Test av underställ
Friluftsliv Det lilla extra
Friluftsliv Landet runt
Friluftsliv Sista ordet