SNF MÅRTEN SEGELMARK | ORDFÖRANDE SVENSK NJURMEDI
CINSK FÖRENING Patientsäkerhet eller sekretess? F rågan kan tyckas absurd, vi vill ju förstås ha båda. När vi går till läkare vill vi inte att obehöriga ska få tillgång till uppgifter om vår hälsa. När vi blir sjuka vill vi få den bästa tillgängliga behandlingen given i rätt tid och i en dos som är optimalt anpassad för just vår kropp. Ibland hamnar dessa mål på kollisionskurs, då strävande efter optimal integritet kan försvåra och krångla till sjukvården så mycket att möjligheten att leverera en god vård äventyras. Detta dilemma uppmärksammas dock sällan, och speciellt när integritetsfrågor diskuteras glöms ofta säkerhetsaspekten vilket leder till obalans i debatten. »För den som är allvarligt kroniskt sjuk är brist på säkerhet ett hot mot deras liv« Utformningen av vårdens IT-system är kanske det område där strävande efter sekretess och patientsäkerhet tydligast tenderar att dra åt olika håll. Problemet fanns dock redan på pappersjournalernas tid. Jag minns en förordning som sa att första sidan i pappersjournalen (den plats störst potential att förmedla väsentlig medicinsk information), skulle reserveras för en lista över vart journalkopior hade skickats. Denna lista skulle sedan kunna användas i de fall patienten fått igenom en begäran om att journalen skulle förstöras (något som sker en handfull gånger om året i hela landet). För att kunna tillmötesgå kraven hos ett litet antal personer med mer eller mindre uttalad rättshaveristisk läggning var man alltså villig att försämra informationsutbytet för alla andra vårdtagare. Vid uppbyggnaden av dagens IT-system i vården har tyvärr samma synsätt varit vägledande. Möjligheten att bearbeta och sammanställa vårddata för att optimera behandlingen har fått stå tillbaka framför möjligheten att blockera och radera. Vad och hur ska vi prioritera när säkerhet och integritet hamnar på kollisionskurs? Jag tror vi måste vara medvetna om att denna avvägning betyder väldigt olika för olika människor, och kanske för samma människa i olika faser av livet. För den som är frisk och känd är sekretessen DIALÄSEN 4.2013 viktigast, för den som är allvarligt kronsikt sjuk är brist på säkerhet ett hot mot deras liv. En politiker som får psykiska problem eller en artist som får en sexuellt överförd sjukdom har en annan syn på dessa problem än en njursjuk som förlorar sitt transplantat på grund av en onödig felmedicinering. Det är knappast någon tvekan om vems perspektiv som genomsyrar dagens lagstiftning och förordningar, de friska och mäktigas eller de sjuka och svagas perspektiv. Det finns ingen enkel lösning på dessa svårigheter, men det viktiga är att det fi nns en medvetenhet om problemen. De olika aspekternas för- och nackdelar måste vägas mot varandra när regler och arbetssätt utarbetas. Dagens IT-system är undermåliga när det gäller att stödja en effektiv och säker vård av patienter med multipla och komplicerade sjukdomar. Kraft och resurser behöver satsas både nationellt och på landstingsnivå för att utveckla IT-systemen, i detta arbete är det viktigt göra rätt avvägningar mellan sekretess och säkerhet. Möjligheten att leverera en god och trygg vård måste få en större tyngd. Mårten Segelmark, marten.segelmark@liu.se Ordförande i Svensk Njurmedicinsk Förening Bytt adress? För er som önskar föreningens mejl utskick och tidningen Dialäsen är det viktigt att ni skickar eventuella ändringar av mejl samt postadress till: annette.bruchfeld@karolinska.se Bli medlem Nu i: Svensk Njurmedicinsk Förening www.njur.se och Svenska Läkaresällskapet www.sls.se Läs på hemsidorna om ansökan av medlemskap. Välkommen! Mer information om Svensk Njurmedicinsk Förening fi nner du på: www.njur.se 13