teras för att optimera patientens säkerhet samt f
ör att fastställa ett korrekt gemensamt språk. Till varje ord/del skrevs defi nitioner så att inga oklarheter skulle uppstå. Det vi upptäckte var att vi också är styrda av hur de olika dialystekniska företagen uttrycker sig. Att hitta ett gemensamt språk som skulle beskriva det vi tidigare haft olika benämningar för blev en utmaning. Vi hade under en längre tid haft dialysordinationer som inte fungerade optimalt då de var handskrivna och ofta behövdes det skrivas nya. Programansvarig läkare ville därför starta med digitala dialysordinationer. Efter möte med författningshandbokens sammanställare var det korrekt att göra som vi tänkt, det vill säga att skapa en ruta avsedd för signering på dialysprotokollet. Signaturen innebär att patienten får rätt behandling med rätt inställningar. Läkarna fi ck noga instruktioner om att alltid vid ändringar i dialysordinationen ta ut en papperskopia och ge den personligen till en sjuksköterska som då ansvarade för att sätta den i patientens dialysmapp. Detta defi nierades som en risk och det blev livliga diskussioner både hos läkare och hos sjuksköterskor. Med facit i hand blev det väldigt bra och de avvikelser vi befarade blev få. Inför implementeringen på kliniken gavs fl era informationstillfällen som »workshops«, genomgång på APT (arbetsplatsträff) och andra forum där personal gavs möjlighet att ta del av arbetet och ge feedback. Hela arbetsprocessen tog drygt ett år och på ett bestämt datum år 2009 sjösattes allt samtidigt på hela kliniken. Vi var beredda på massor med frågor och eventuella problem, men dessa uteblev. Nu, fyra år senare, används samma dokument. Några få uppdateringar och revideringar har gjorts enligt klinikens rutin men dokumenten fungerar mycket bra och avvikelser har i stort sett uteblivit. Text Kristina Svennerstrand, Charlotta Ahlin, Pia Johansson Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm. E-post: pia.johansson@karolinska.se FAKTA Pia Johansson mottog SNSF stipendium 2012 för att presentera poster i artikelämnet vid EDTNA/ERCAs 41: a kongress. Där var det totalt 133 postrar och författarnas poster var en av två från Sverige. Reagensstickor besök herbahealth.se • Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat • Blodläcksticka • RenalCheckPX– Dialox© (Peroxidtest) • WaterCheck2 – Klor (0, • WaterSoft– Vattenhårdhet 1mg/liter) kontroll efter RO. Krav i SLS. Reagensstickorna förvaras i rums temperatur. Enkelt handhavande. Analyserna ger svar inom 1/2 minut. Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare. Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin 10 mg/dL. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret. WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO. Herbahealth, Sockenvägen 398, 2tr, 122 63 Enskede, Sverige Tel: +46-8-715 75 05 Mobil: +46-707-37 39 01 E-post: gm@telia.com DIALÄSEN 4.2013 www.herbahealth.se 23