Panndagarna 2018 Panndagarna Det är omöjligt att
kontrollera och skriva rapporter om 10 000 rör varje år. BillerudKorsnäs i Gävle har löst det genom att riskbedöma all berörd utrustning och klassifi cera den i fem riskgrupper Kontroll av märkning av rör. Beroende på media är rören markerade med olika färger – ångrör är grå och massarör är gröna. Även åt vilket håll fl ödet är riktat måste kontrolleras. Foto: Billerudkorsnäs Text: Simon Matthis A rbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar började gälla 2002 (AFS 2002:1) och nyligen kom regelverket ut i en ny, omarbetad version (2017:3), som trädde i kraft den 1 december 2017. Tanken bakom den nya versionen är att den ska vara tydligare och mer lättillgänglig även för mindre företag. Målgruppen för regelverket är nämligen alla som äger och hanterar trycksatta anordningar, alltifrån den lilla macken med en tryckluftspump till massabruk och oljeraffinaderier. Allt arbete med trycksatta anordningar är förenat med risker. Är olyckan framme kan den som arbetar med utrustningen utsättas för en tryckvåg eller skadas av utkastade delar. I många fall innehåller rören eller kärlen dessutom explosiva eller farliga media. Även om inte hela anordningen går sönder kan dåligt fastsatta delar slungas ut och skada personal. Nordisk Energi 2 2018 35 000 handventiler BillerudKorsnäs produktionsenhet i Gävle är ett av Sveriges största massa- och kartongbruk. Det har en årskapacitet på 740 000 ton massa och drygt 900 anställda. För att ge en uppfattning om hur mycket utrustning som berörs av föreskriften berättar Göran Hultberg, ansvarig för fortlöpande tillsyn, att man identifierat 12 000 rör och 35 000 handventiler som måste kontrolleras. Förutom de större tankar och cisterner som också måste tillses. I AFS 2017:3 ingår krav på fortlöpande tillsyn av trycksatta anordningar. Men det säger sig självt att det är omöjligt att kontrollera och skriva rapporter om 10 000 rör varje år. BillerudKorsnäs i Gävle har löst det genom att riskbedöma all berörd utrustning och klassificera den i fem riskgrupper. Riskgrupp 1 innehåller anordningarna med de farligaste medierna – giftiga, starkt frätande eller brandfarliga vätskor till exempel – medan riskgrupp 5 inkluderar de ofarligaste, som vatten eller massa. – Vi har tyckt det har varit en vettig prioriteringsordning, säger Göran Hultberg, som påpekar att det också är ett uttalat krav i AFS 2017:3 att alla trycksatta anordningar måste riskbedömas. Riskgrupperna anger även antal år mellan ronderna. Anordningar som till exempel ingår i riskgrupp 4 kontrolleras alltså bara vart fjärde år. – Jag vet att andra går igenom allt vart annat år, säger Göran Hultberg. Rond 0 Utbildade och godkända operatörer – hittills finns ett tiotal på Gävle bruk – får genomföra ronderna. Men första ronden, Rond 0, går en konsult som då uppdaterar flödesschemat. – Operatören går de återkommande ronderna, för klass 1 till 5, säger Göran Hultberg. Operatören, som bara är specialutbildad för en viss typ av utrustning, kontrollerar huruvida ➛ 39