Advokaten 1
REPORTAGE ETT HUNDRA ÅR SEDAN FÖRSTA KVINNLIGA AD
VOKATEN Eva Andén – en driftig pionjär som ville förändra År 1918 antogs Eva Andén som ledamot av Advokatsamfundet. Hon kom att spela stor roll både för familjerättens utveckling och för många av de kvinnor som sedan följde henne i spåren. TEXT: ULRIKA ÖSTER E va Andén föddes 1886 och växte upp i en medelklassfamilj i Uppsala. Hon visade sig tidigt vara studiebegåvad, och när hennes bror började vid Uppsala universitet fick även Eva göra det. Det hörde till ovanligheterna att flickor läste vid universitetet vid denna tid, men Eva Andén fick stöd av föräldrarna och särskilt fadern. − Sedan tror jag att hon tjatade en hel del själv också, om jag känner henne rätt. Eva Andén var en rätt bestämd och driftig kvinna. Det säger Elsa Trolle Önnerfors, docent i rättshistoria vid Lunds universitet. Hon arbetar med en bok om de första kvinnliga juristerna, och har bland annat gått igenom Eva Andéns arkiv för att få veta mer om henne. Eva Andén läste till en börfakulteten under Eva Andéns studietid: docenten i civilrätt Elsa Eschelsson. Eschelsson kunde forska och undervisa, men var som kvinna utestängd från professurer. Tillsammans med de övriga medlemmarna i Kvinnliga Studentföreningen arbetade Eva Andén för att Eschelsson skulle få professuren i civilrätt. Det fick hon dock aldrig. I mars 1911 avled Elsa Eschelsson, enligt vissa källor av en överdos av sömnmedel. 1912 tog Eva Andén sin juris jan i historia, litteraturhistoria och nationalekonomi. Men höstterminen 1907 började hon studera juridik. Valet styrdes, enligt Elsa Trolle Önnerfors, till stor del av en önskan att påverka samhället. − Redan på gymnasiet var hon engageElsa Trolle Önnerfors berättade om Eva Andéns liv vid en Hildarylunch på Advokatsamfundet den 20 mars i år. kandidatexamen. Hon började yrkeslivet som kringresande kursledare i lagkunskap, kurser som Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt erbjöd till kvinnor. Men 1913 var det dags att sitta ting. Frågan var bara hur. Statliga tjänster var ju fortfarande inte öppna för kvinnor. Häradshövdingen Ernst Ahlinder i Falun löste henrad i rösträttsfrågan, men också i att skapa en bättre värld framför allt för kvinnor och barn. Det är något som hon hade med sig hela livet ut, berättar Elsa Trolle Önnerfors. Det fanns en kvinnlig förebild vid juridiska 16 nes problem. Trots att det egentligen inte fanns någon rättslig grund för att anställa henne fick Eva Andén tjänstgöra under två år vid häradsrätten och utföra de vanliga notarieuppgifterna. − Problemet var att hon inte fick lov att skriva under några papper. Men det ordnaEva Andén till vänster, Elin Wägner och okänd kvinna, framför tidningskiosk. ADVOKATEN NR 3 • 2018 de de genom att häradshövdingen skrev sin namnteckning på ett antal blanka ark, och sedan fyllde hon i vad hon ville där, förklarar Elsa Trolle Önnerfors. att satsa på advokatbanan efter tiden hos häradshövdingen var ett logiskt val. Dels förstås för att de statliga juristyrkena fortfarande var stängda för kvinnor, men dels också för att Eva Andén själv ville arbeta ”på golvet” inom juridiken, menar Elsa Trolle Önnerfors. Eva Andén tog därför kontakt med Advokatsamfundets dåvarande sekreterare, John Tjerneld, som anställde henne på den byrå han själv drev i Stockholm tillsammans med kollegan Ivar Morssing. Efter att Andén in