Advokaten 1
REPORTAGE SVENSK JURISTSTÄMMA Anonyma vittnen – n
ödvändigt eller oacceptabelt? Sven-Erik Alhem anser att det är nödvändigt att tillåta anonyma vittnen – men enligt Anne Ramberg är det ett avsteg från rättssäkerheten. De två framförde sina uppfattningar på ett av seminarierna på Svensk juriststämma i Stockholm i mars. TEXT: MAGNUS ANDERSSON OCH TOM KNUTSON F lera av de politiska partierna har de senaste åren föreslagit att anonyma vittnen ska tillåtas i brottmålsrättegångar. Före detta överåklagare Sven-Erik Alhem diskuterade ämnet med Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Sven-Erik Alhem var tidigare motståndare till anonyma vittnen. Men han har ändrat uppfattning på grund av utvecklingen med fler uppgörelser mellan kriminella gäng, som återkommande begår mord och mordförsök utan att lagföras. Sven-Erik Alhem påminde om att Europakonventionen aldrig tillåter anonyma vittnen som enda eller huvudsaklig bevisning mot den tilltalade och menade att det på grund av samhällsutvecklingen behövs en ny utredning om anonyma vittnen. – Införandet av anonyma vittnen handlar i realiteten om ett sänkt beviskrav och ett avsteg från rättssäkerheten. Och det finns det inte grund för enligt min mening, sa Anne Ramberg, och fortsatte: – Från ett försvararperspektiv är det oerhört främmande att tänka sig att man inte ska 1 veta vem som kommer med anklagelser och inte ska kunna korsförhöra den personen. Det strider mot grundläggande processuella principer och rätten till en rättvis rättegång. Anne Ramberg instämde inte heller i argumentet att anonyma vittnesmål är nödvändiga när det gäller de svåraste brotten: – Jag ställer mig frågande till att sänka beviskraven just i de grova brotten där man riskerar livstids fängelse – det borde snarare vara tvärtom! Sven-Erik Alhem framhöll att många numera är rädda för att vittna, och att ingen tror på polisens möjligheter att skydda vittnen. Han betonade att anonyma vittnen aldrig får utgöra avgörande bevisning, utan ska vara stödbevisning. Men Anne Ramberg tyckte inte att resonemanget höll. – Man kan inte införa anonyma vittnen och argumentera att de inte får ha så stor betydelse. Om vi inför anonyma vittnen, måste vi också tillmäta vittnesmålen någon form av relevans. Annars är det hela rätt meningslöst, sa hon. ¶ Olika synsätt på hur brottmålsprocessen kan effektiviseras 2 Åsikterna gick isär om hur brottmålsprocessen kan genomföras snabbare. Seminariet inleddes med att Stefan Strömberg, tidigare bland annat lagman, berättade om den utredning han leder som syftar till en snabbare lagföring i brottmål och det försöksprojekt som genomförs i tre lokala polisområden i Stockholms norrorter. Tanken är att enklare mängdbrott, som utgör hälften 18 av de brott domstolarna prövar, ska lagföras avsevärt snabbare genom försöksprojektet. Centrala delar är bland annat en ökad samordning och samarbete i rättskedjan mellan de olika aktörerna och ett förenklat system för delgivning. Målet är att ett normalfall ska hanteras inom två till sex veckor. Fredrik Wersäll, Svea hovrätts president, sa att om man kan effektivisera brottmålsprocessen, framför allt de moment som föregår domstolsförhandlingen, kan stora vinster hämtas. – Utredningen har kommit långt och har mycket spännande tankar, sa Wersäll som menade att delgivningsförfarandet kan utvecklas betydligt. – Så gott som alla har en mobiltelefon, varför ska man då ha delgivning i andra former än sms? Det finns oerhörda möjligheter i teknikutvecklingen, sa Wersäll som själv leder ADVOKATEN NR 3 • 2018 3 Seminariedeltagare: Morgan Johansson, Tomas Tobé, Annie Lööf, Anders Perklev och Mats Löfving. Moderator: Margit Silberstein. 1 SvenErik Alhem, Anne Ramberg och moderatorn Johan Hirschfeldt.