Advokaten 1
» JUSTITIEDEPARTEMENTET På Justitiedepartementets
19 enheter arbetar cirka 400 personer, varav en stor andel jurister. Nära 4 procent av dessa personer är politiskt tillsatta. Alla andra är tjänstemän och arbetar kvar även om regeringen eller statsråden byts ut. Justitie och inrikesminister Morgan Johansson är chef för departementet. ORGANISATION OCH UPPGIFTER Justitiedepartementet ansvarar i Regeringskansliet för rättsväsendets myndigheter, bland annat polisen, åklagarväsendet, domstolarna, kriminalvården samt för migrations och asylfrågor och krisberedskap. Justitiedepartementet ansvarar vidare för lagstiftningen inom områdena för statsrätt och allmän förvaltningsrätt, civilrätt, processrätt, straffrätt samt migrations och asylrätt. ven saknar egen majoritet i riksdagen innebär mer arbete. Departementet har i dag mer kontakt än tidigare med riksdagsutskotten för att lyssna in förutsättningar för att lagförslagen ska passera riksdagen. Resurserna och bemanningen på departementet är dock i stort sett desamma som under föregående mandatperiod, med undantag för extra resurser i samband med flyktingkrisen 2015. Så hur blir kvaliteten när arbetstrycket ökar men resurserna är oförändrade? – Det har behövts göras hårdare prioriteringar och många upplever nog att de behövt arbeta hårdare än tidigare. Det har varit en stor utmaning att leverera det vi ska och samtidigt ha drägliga arbetsmiljöförhållanden, säger Johan Danelius och tillägger: – Det gäller då att ha fasta kvalitetsrutiner kring hur vi arbetar. Vi arbetar konsekvent enligt en modell med tre nivåer av granskning innan tjänstemannaorganisationen är färdig: först handläggare, sedan en så kalllad huvudman och slutligen rättschef. över lång tid blivit allt mer internationella förhandlingar av genomförande av EU-beslut. – Det är viktigt att mer vara en aktiv del i förhand”Det har behövts göras hårdare prioriteringar och många upplever nog att de behövt arbeta hårdare än tidigare.” johan danelius KRITIK FRÅN LAGRÅDET Justitiedepartement har vid flera tillfällen fått kritik från Lagrådet kring sina förslag. I januari i år avstyrkte Lagrådet exempelvis förslaget om regeringens så kalllade samtyckeslag med hänvisning till bristande förutsebarhet och onödiga straffbestämmelser – i likhet med vad Advokatsamfundet skrev i sitt remissyttrande. – Det kan finnas en väldigt stark politisk vilja att gå fram med en viss produkt även om det finns starka principiella invändningar mot den eller om den avviker från systematiken i lagstiftningen. Vår uppgift som tjänstemän är att väga olika intressen mot varandra, men ytterst är det politiska beslut, säger Johan Danelius. MER INTERNATIONELLT ARBETE Förutom lagstiftningsarbetet och myndighetsstyrning utgör internationellt arbete en stor del av departementets verksamhet. Alltifrån att ta emot, granska och vidarebefordra framställningar till och från Sverige i straff- och civilrättsliga ärenden där samarbete över nationsgränserna behövs till förhandlingar kring den EU-rättsliga utvecklingen. Statssekreterare Catharina Espmark menar att det MORGAN JOHANSSON OM JUSTITIEDEPARTEMENTETS STATSSEKRETERARE ”Jag har och har haft tre väldigt bra statssekreterare: Lars Westbratt som har haft ansvar för migrationsfrågorna under hela den här perioden. Han har gjort ett fantastiskt bra arbete. Han ska ha medalj en dag för det han har 38 38 gjort för regeringen och för Sverige. Catharina Espmark som har haft en mycket stor betydelse för förankring och kontakterna med riksdagen. Vi har snart levererat över etthundratrettio propositioner från Justitiedepartementet till riksdagen hittills under den här valperioden. Vi ska lämna ytterligare sextio propositioner före den här mandatperiodens slut, enbart från Justitiedepartementet. Allt har gått igenom och har varit förankrat i riksdagen. Och Charlotte Svensson som var statssekreterare åt Anders Ygeman och som har kvar sina uppgifter. Hon är otroligt viktig för frågor som rör polisen, terroristbekämpningsfrågorna och andra frågor som har att göra med inrikes säkerhetsfrågor.” ADVOKATEN NR 3 • 2018 lingsarbetet i olika EU-rättsakter. Det arbetet är väldigt präglat av aktuella politiska frågor. De senaste åren har det varit ett stort fokus på terrorismbekämpning med ett intensivt arbete kring att ta fram nya rättsakter, säger Catharina Espmark. Espmark menar också att Justitiedepartementet har en viktig roll att fylla i arbetet att öka förtroende för rättsväsendet. Brottsförebyggande rådets rapport Nationella trygghetsundersökningen, NTU, som presenterades tidigare i år, visade nämligen att fler svenskar har allt mindre förtroende för rättsväsendet. Såväl förtroendet för domstolarna, åklagarna och polisen som för kriminalvården backade 2017 jämfört med året innan. – En viktig och grundläggande sak för förtroendet är leverans och effektivitet från polis, åklagare och domstol: att brott utreds, att personer som begår brott lagförs och att det förstås är korrekta beslut. Även bemötande från brottsbekämpande myndigheter och hur personer i en rättssal bemöts är viktiga frågor, som vi arbetar en hel del med, säger hon. ATTRAKTIV ARBETSPLATS Trots att arbetstrycket ökat på tjänstemännen, både i form av större andel internationella förhandlingar och också fler lagförslag, placerar sig Justitiedepartementet alltjämt ständigt högt upp – högre än advokatbranschen – när jurister listar var de helst vill arbeta. Både Catharina Espmark och Johan Danelius framhåller dynamiken mellan politiken och juridiken som en lockelse med arbetsplatsen. Tidskriften Advokaten har tidigare skrivit om att den rådande högkonjunkturen har gjort unga jurister attraktiva på arbetsmarknaden, och att konkurrensen om talangerna är stenhård mellan advokatbyråer och övriga arbetsplatser. – Det är faktiskt inte någonting som vi har märkt av. Vi är en attraktiv arbetsplats och har väldigt många kompetenta sökande, bland annat från advokatbranschen, säger statssekreterare Catharina Espmark. JP