Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Rätt och religion i ett Den glob
ala migrationen sätter press på de nationella juridiska systemen. Det visar inte minst den muslimska morgongåvan mahr1 . MAHR VID SVENSK DOMSTOL De 29 mars 2017 avkunnade Högsta domstolen (HD) två domar i mål avseende avtal om mahr, i Sverige populärt kallade avtal om den ”islamiska morgongåvan” eller, mer tidsenligt, ”avtal om hustruns äktenskapliga garantibelopp”. Tvisterna handlade om huruvida avtal om mahr, giltigt ingångna i utlandet, kan genomföras med stöd av det svenska rättssystemet. I både målen härstammade makarna från Iran. Äktenskapet, inklusive avtalet om mahr, ingicks i Iran medan den ena maken fortfarande bodde där. Äktenskapet slutade i skilsmässa vid svensk domstol. Hustrun krävde då att få ut det avtalade men fortfarande obetalda beloppet, motsvarande drygt 1,5 miljoner svenska kronor, men mannen vägrade att betala. Enligt honom hade avtalet kommit till för formens och skens skull, under påtryckningar. Enligt hustrun återgav avtalet vad makarna kommit överens om i enlighet med i Iran gällande lagar och kutymer. Grundläggande fri- och rättigheter drogs in i båda parternas argumentation. I männens yrkanden spelar värdegrunden i ett sekulärt samhälle om lika rättigheter för kvinPRESENTATION Maarit JänteräJareborg är professor i internationell privat och processrätt vid Uppsala universitet och ordförande för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Hennes forskning handlar huvudsakligen om internationell familjerätt och om juridiska utmaningar i ett mångkulturellt samhälle. Hon var en initiativtagare till ett av Sveriges största interdisciplinära forskningsprogram med juridik involverad, The Impact of Religion: Challenges for Society, Law and Democracy, finansierat av Vetenskapsrådet som ett Centre of Excellence 2008–2018. nor och män en central roll, medan kvinnornas argumentation vid första intrycket söker stöd i religiöst och kulturellt präglade muslimska traditioner. Männen stödde alltså sin talan på svensk lag medan kvinnornas talan, för att vinna gehör, förutsätter att avtalet om mahr bedöms enligt iransk lag. Mahr-målen visar att samhällets nya kulturella eller trosbaserade mångfald har en juridisk dimension. Vilket utrymme traditioner och en religion kan ges kan bli beroende av om svensk eller utländsk lag är att tillämpa i tvisten. Tvärtemot vad många tycks tro är det fullt möjligt – och i vissa fall till och med obligatoriskt – att svensk domstol avgör en tvist i enlighet med utländska rättsregler. Så är fallet när parterna har den starkaste anknytningen till utlandet eller har avtalat om tillämpning av utländsk lag. Principen om ”allas likhet inför lagen” i bemärkelsen att samma regler gäller för alla i Sverige, måste alltså nyanseras i utlandsanknutna situationer. HD:s prövning kom därför att avse om iransk eller svensk lag var att tillämpa. EN ”LEX FORISM” TILL MÄNNENS FÖRDEL HD ställde sig bakom männens linje. HD kom nämligen fram till att yrkandet utifrån svensk rättssystematik närmast är att kvalificera som avseende ett äktenskaps förmögenhetsrättsliga verkningar, att avtalet om mahr inte uppfyllde sådana villkor som ska ställas på ett giltigt lagvalsavtal, att makarna hade fått hemvist i Sverige vid äktenskapets ingående och att svensk lag under de föreliggande omständigheterna var tillämplig, enligt lagen (1990:272) om internationella rättsförhållanden rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden 1 En tidigare, ”populärvetenskaplig” version av denna artikel har utgetts i årsboken för Riksbankens Jubileumsfond 2017/2018 Religionen tur och retur, Makadam förlag 2017, s. 159–170. 42 ADVOKATEN NR 3 • 2018 FOTO: BENGT ALM