Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK mångkulturellt samhälle (LIMF).
Något mahr kunde enligt HD följaktligen inte dömas ut, eftersom institutet saknar motsvarighet i äktenskapsbalken. Jag är i flera hänseenden kritisk mot HD:s bedömningar och ser dem som uttryck för en överdriven ”lex forism”, dvs. en strävan att kunna bedöma utlandsanknutna mål med tillämpning av svensk lag. Bedömningarna blir inte heller begränsade till det svenska rättssystemets möte med en islamiskt präglad rättsordning. Det är inte helt lyckat när en prejudikatbildning sker i en så pass ”säregen” kontext. Jag kommer att utveckla min kritik nedan. MÅNGKULTURENS RÄTTSLIGA GRÄNSER Målen om mahr illustrerar hur den globala migrationen sätter press på det svenska rättssystemet även utanför migrationsdomstolarna. Allmänna domstolar möter allt oftare kulturellt och religiöst motiverade anspråk i civilrättsliga tvister. Europeisk forskning inom ämnet internationell privat- och processrätt (och disciplinen rättsantropologi) visar hur migranter i ett nytt land, där de utgör en etnisk eller religiös minoritetsgrupp, ofta lever under parallella normsystem. Det kan vara ett frivilligt val eller en nödvändighet, i syfte att undvika uppkomsten av ”haltande” familjeförhållanden. Ett äktenskap kan sålunda behöva ingås och upplösas i både sekulär och religiös ordning för att man ska uppnå avsedd effekt. De tillämpliga normerna utgörs dels av statliga rättssystem – såväl det nya landets som ursprungslandets, dels av gruppens traditioner, kultur eller en religiös tolkning. Problematiken har vidare en uppenbar men komplex genusdimension, som jag kommer att utveckla mot slutet av artikeln. Beskedet att HD beviljat prövningstillstånd i de nu aktuella målen gav den högerextrema nättidningen Nya Tider anledning att omgående kabla ut budskapet ”Högsta domstolen öppnar för sharialagar i Sverige”. Nyheten uppmärksammades även utanför Sveriges gränser. Det som kanske fascinerade utländska observatörer mest – och väckte förväntningar – var att Sveriges högsta domstol var beredd att ge sig i kast med ett huvudsakligen religiöst motiverat rättsinstitut. Ett syfte med detta bidrag är att visa att det är en grov förenkling att alltid utgå från att en tillämpning av den formellt jämställda svenska rätten i slutändan är till kvinnans fördel och att ”sharialagar” är genomgående förkastliga. Det är också en förenkling att utgå från att svensk lag, i kombinationen av civilrättsliga och socialrättsliga regelverk, kan täcka alla skyddsbehov. HD:s domar är utförligt skrivna och ger en allsidig och läsvärd redogörelse för rättsinstitutet mahr. NÄRMARE OM ”MAHR” Mahr nämns i Koranen och uppfattas som en primärt religiös förpliktelse för att stärka kvinnans ställning i äktenskapet. Mahr är en obligatorisk del av det islamiska äktenskapskontraktet och innebär ett åtagande från mannen att föra över egendom till hustrun, som hon blir ensam ägare till och självständigt förfogar över. Egendomsöverlåtelsen kan ske vid äktenskapets ingående eller under äktenskapet. Förpliktelsen ska fullgöras senast när äktenskapet upplöses. Mahr främjar idén om stabila äktenskap då ett värdemässigt betydande belopp förväntas avskräcka mannen från att ta initiativ till skilsmässa. Det är en viktig aspekt i en muslimsk kontext där en kvinnas möjligheter att begära skilsmässa är begränsade.2 Om kvinnan själv vill skiljas kan hon förhandla fram en äktenskapsskill2 Den muslimska rätten genomsyras samtidigt av en hos oss föga uppmärksammad flexibilitet. Bland de välutbildade är det vanligt att vid äktenskapets ingående även avtala om på vilka grunder var och en av parterna ska kunna ansöka om äktenskapsskillnad. Sådana avtal brukar respekteras i olika muslimska länder och traditioner. ADVOKATEN NR 3 • 2018 JAG ÄR I FLERA HÄNSEENDEN KRITISK MOT HD:S BEDÖMNINGAR OCH SER DEM SOM UTTRYCK FÖR EN ÖVERDRIVEN ”LEX FORISM”. » 43