Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK » nad genom att avstå från ett o
betalt mahr. Sådana synsätt är givetvis svårförI NÅGRA FALL HAR DOMSTOLEN KOMMIT FRAM TILL ATT UTLÄNDSK LAG (TILLHÖRANDE EN MUSLIMSK RÄTTSORDNING) SKA TILLÄMPAS OCH DÖMT UT MAHR, PÅ DEN ENA ELLER ANDRA GRUNDEN. enliga med den jämställda svenska äktenskaps- och skilsmässolagstiftningen. I Sverige gäller dessutom sedan år 1974 att en talan om äktenskapsskillnad vid svensk domstol alltid ska prövas enligt svensk rätt, 3 kap. 4 § lagen (1904:26 s. 1) om internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL). (I undantagsfall när makarnas anknytning till Sverige är svag kan dock en starkare berörd utländsk rättsordnings inställning emot äktenskapsskillnad beaktas och talan ogillas, enligt samma §.) Men såsom jag senare kommer att utveckla kan ett avtal om mahr vara det enda effektiva verktyget för att genomföra kvinnans – och barnets – rättigheter i exempelvis en vårdnadstvist över landgränserna. Avtal om mahr synes även ha en stark symbolisk betydelse bland många av Sveriges muslimer. DET SVENSKA PREJUDIKATINTRESSET De nu aktuella domarna föregicks av en lång kedja av motstridiga avgöranden från underrätter i tvister om mahr. Det första kända målet, bland ett tiotal identifierade fall, är från början av 1990-talet, RH 1993:116. Ett annat refererat hovrättsavgörande är RH 2005:66. Härutöver lär utomrättsliga förlikningar om mahr vara vanliga, såväl inom trossamfundet som genom förmedling av juridiska ombud. I de tidigare avgjorda mahr-målen spretar de lägre rättsinstansernas bedömningar åt olika håll, även när omständigheterna har mycket gemensamt. Det har handlat om avtal ingångna i anslutning till vigseln i ett s.k. muslimskt land. De olika bedömningarna finner en förklaring i att domstolarna har funnit det svårt att relatera yrkanden om mahr till den svenska rättssystematiken. Ibland har avtalet bedömts handla om makars förmögenhetsförhållanden och bodelning inom äktenskapet, såsom i målet RH 2005:66, ibland har det betraktats som närmast liknande underhållsskyldighet gentemot hustrun, såsom i målet RH 1993:116, och i något fall har det kvalificerats som ett allmänt förmögenhetsrättsligt betalningsåtagande, underkastat den allmänna tioåriga preskriptionsregeln i Sverige.3 Det har även hänt att avtalet om mahr har kvalificerats som en utfästelse av gåva, eller som ett eget rättsinstitut.4 I flertalet fall har domstolen funnit svensk lag gälla och har ogillat yrkandet. Men i några fall har domstolen kommit fram till att utländsk lag (tillhörande en muslimsk rättsordning) ska tillämpas och dömt ut mahr, på den ena eller andra grunden. Hur ett yrkande kvalificeras av domstolen avgör inte minst enligt vilken rättsordning det ska bedömas. En äktenskapsförmögenhetsrättslig kvalifikation föranleder i dagsläget en tillämpning av lagvalsreglerna i den tidigare nämnda internationellrättsliga lagen om NÄRMARE OM OMSTÄNDIGHETERNA I MÅLEN VID HD Som är väl känt följer Iran den shiamuslimska inriktningen och tolkningen av islam. Makarna hade i samtliga fall ingått sitt äktenskap enligt rådande muslimsk ordning i Iran medan de var medborgare där. I samband med vigseln ingick de ett avtal om hustruns mahr. I den tvistiga delen handlade avtalet om så kallat uppskjutet mahr (mahr muakhar) som fastställs vid äktenskapets ingående men som förfaller till betalning först när hustrun så yrkar. Makarna bildade (eller avsåg bilda) sitt gemensamma hem i Sverige, där maken i det första fallet och hustrun i det andra fallet redan var makars förmögenhetsförhållanden, LIMF, medan en kvalifikation som en fråga om underhåll torde medföra en tillämpning av EU:s underhållsförordning kompletterad med protokollet om tillämplig lag för rätten till underhåll.5 En avtalsrättslig kvalifikation kan aktualisera en tillämpning av i Sverige gällande allmänna internationellt privaträttsliga principer, osv.6 De högst varierande bedömningarna, trots en enighet om att kvalifikationen enligt huvudregeln ska ske enligt svensk lag, har skapat rättsosäkerhet om hur det svenska rättssystemet förhåller sig till mahr.7 Därför var det befogat att HD beslutade att ta frågan upp till prövning. HD påpekar i domarna att avtal om mahr kan vara utformade på olika sätt och inte kan dras över en kam. 3 Se Hovrättens för Västra Sverige dom den 21 februari 2013, i mål T 515111. Se även Göteborgs TR i mål nr Ö 321615. 4 För gåva, se Solna TR i målet nr T 241515. Vad gäller synen på mahr som ett säreget rättsinstitut, se resonemanget i t.ex. mål nr T 186115 (= det andra av HD prövade målet). 5 Se rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet. Se även Haagprotokollet av den 27 november om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet, till vilken förordningens art. 15 hänvisar. Huruvida mahravtal kan omfattas har dock inte prövats av EUdomstolen. 44 ADVOKATEN NR 3 • 2018