Advokaten 1
GENERALSEKRETERAREN HAR ORDET tidsålder för EU at
t kontrollera de stora teknikbolagen. Andra ser en sådan utveckling som ett allvarligt hot. Om detta kan man ha olika synpunkter. Teknikutvecklingen och artificiell intelligens har redan påverkat konkurrensen. Algoritmerna och data på nätet kommer också i framtiden att enkelt kunna påverka priser med prisdiskriminering som följd. Att algoritmer i dag bidrar till allvarlig diskriminering på nätet har Dagens Nyheters publiceringar nyligen visat. Ett dystert exempel är den antisemitiska hydrans alltmer oblyga agerande. Publiceringar som de i DN är viktiga bidrag till människors information och därigenom till den demokratiska processen. För min del tror jag att storskalig handel med integritetskänsliga uppgifter insamlade hos sociala medier inrymmer så allvarliga problem att global lagstiftning nog måste övervägas. Jag inser samtidigt att ett sådant projekt rymmer svåra principiella och tekniska problem. Men den nyligen timade Facebookskandalen kan mycket väl bli en utlösande faktor i den riktningen. sådan reglering. Svårigheterna torde vara stora. En global reglering kräver bland annat att länder som Kina och andra diktaturer avstår från sina inskränkningar i yttrandefriheten och tillgången till internet. Något som i dagsläget förefaller avlägset. Makten hos teknikdrakarna är samtidigt utmanande. Å ena sidan riskerar enskilda att drabbas genom hat och hotfulla publiceringar, å andra sidan riskerar enskilda att inte komma till tals när teknikdrakarna godtyckligt beslutar att inte tillåta publicering. SOCIALA MEDIER ÄR INTE DE BÄSTA PLATTFORMARNA NÄR DET GÄLLER VÄRNANDET den digitala verkligheten ställer lagstiftaren inför stora och närmast oöverstigliga problem. I Europa kommer GDPR-förordningen att den 25 maj bli lag i Sverige och övriga EU. Lagstiftningen tar sin utgångspunkt i den enskildes personliga rättigheter, innefattande rätten att bli glömd. I USA har FCC (United States Federal Communications Commission) samtidigt beslutat att upphäva de under president Obama införda reglerna som förbjöd bredbandsbolag att öka hastigheten för de webbsidor man ville prioritera och att sänka hastigheten för andra. Detta var en reglering som byggde på den demokratiska tanken att det skulle råda nätneutralitet. Den innefattade bland annat att all internettrafik skulle ske i samma hastighet. Det nya beslutet från FCC i december förra året har förståeligt nog väckt starka reaktioner på många håll och står på sitt sätt i kontrast till den nya regleringen inom EU. Detta är inte ägnat att underlätta en global reglering. Mycket kan sägas om GDPR. Den vällovliga ambitionen är dock att skydda den personliga integriteten. Huruvida lagstiftningen kommer att kunna utgöra ett verkligt skydd mot integritetsintrång återstår att se. En sak är dock säker. Det är långt kvar till att vi kommer att kunna åstadkomma en universell reglering av internet. Många har i anledning av den senaste tidens uppmärksammade avslöjanden, på goda grunder, efterlyst just en universell reglering av rättigheterna på internet. Samtidigt betonas från andra håll, likaså på goda grunder, riskerna för att yttrandefriheten inskränks med en ADVOKATEN NR 3 • 2018 AV PERSONLIG INTEGRITET. TVÄRTOM. problematiken är dock inte ny. Den kan, från principiella utgångspunkter, överföras till den pågående diskussionen om traditionella medier. Det är inte bara sociala medier på teknikdrakarnas plattformar som påverkar den demokratiska processen. Traditionella medier utövar i än högre grad inflytande genom sina publiceringar. Dessa utgör en av grundvalarna i en rättsstat. Det är därför viktigt att de när de till exempel skildrar våldet i vissa förorter inte, mot bättre vetande, skapar intrycket av att det närmast råder inbördeskrig i stora delar av landet. Sådana bilder skapar falska eller i vart fall mycket överdrivna hotbilder och inte minst rädsla. Det inger inte förtroende när medierna, i Metoos kölvatten, skapar närmast förföljelseliknande drev mot enskilda politiker och makthavare som, rätt eller fel, ådragit sig människors missnöje, utan att ha gjort sig skyldiga till brott. Förtroendet för traditionella medier är med rätta högt. De utgör en central funktion i vår demokrati. Det innebär ett stort ansvar, som man i allmänhet bär med den äran. Men, min personliga uppfattning är dock att såväl Dagens Nyheter som Aftonbladet gick allvarligt vilse i sina publiceringar om talmannen Urban Ahlin och om teaterchefen Benny Fredriksson. I Benny Fredrikssons fall med djupt tragiska konsekvenser. Allvarlig kritik kan också riktas mot flera andra publiceringar av upprop i anledning av Metoo. Ändamålet helgar faktiskt inte medlen, även om ekonomiska och populistiska intressen kan förorda annorlunda. Självrannsakningens tid kommer. Anne Ramberg anne.ramberg@advokatsamfundet.se 7