Katalog Turkos 2020 1
Från mobbad i Gislaved till hyllad i New York. Sm
åländskan Emma Örtlund från Gislaved är inte den som ger upp för lite motgångar. Tvärtom. Hon har epilepsi, en intellektuell funktionsnedsättning och blev så mobbad under gymnasietiden att hon inte ville gå på sin egen studentbal. I september lyste hon upp hela Manhattan som modell stjärna på catwalken. Alltihop startade när Emma skrev ett brev till Pär Johansson på Glada Hudik-teatern och berättade att hon ville bli modell. Det där brevet satte igång en kedja av händelser som resulterade i ett enormt hyllat framträdande på New York Fashion Week, då fem glittrande modeller visade upp kreationer av den svenska designern Frida Jonsvens och smycken från Caroline Svedbom till Aviciis musik. Modevisningens budskap var glasklart – att alla människor har rätt att ta plats. BERÄTTA, HUR VAR DET? Tyckte det var helt fantastiskt och magiskt. Det var verkligen en jätterolig upplevelse att få åka till New och ha roligt”. Så jag gick i mina tre klänningar: bröllop, rosa paljett och tyllklänningen. VILKEN UNDERBAR INSTÄLLNING! Ja, när jag blir nervös och får ångest, så försöker jag tänka positivt. Att bara vara mig själv. Då brukar det bli bra. ”Ja, när jag blir nervös och får ångest, så försöker jag tänka positivt. Att bara vara mig själv. Då brukar det bli bra.” York. Jag var lite rädd innan att jag skulle bli kidnappad eller så, jag tänkte ”Nej, ska vi åka till New York – en så stor stad, där det händer så mycket”. Men det gick ju bra, inget hände. Själva modevisningen var jätterolig. Jag säger som Askungen – den var alldeles, alldeles underbar. Jag kände mig verkligen fri och som en prinsessa. Jag har ju drömt om detta sedan jag gått i högstadiet. VAR DET EN DRÖM SOM GICK I UPPFYLLELSE? Precis, när jag var liten höll jag alltid på att klä ut mig och sminka mig. Sedan när jag gick i högstadiet och gymnasiet så drömde jag ännu mer om att bli modell. VAR DET INTE NERVÖST? Nej jag var inte så jättenervös. Lite grann bara. Men jag tänk te samtidigt positivt. Jag sa till mig själv ”Nej, nu ska jag klara det här. Jag ska ta det lugnt, bara vara mig själv, köra järnet 22 | NEWBODY VÅR 2020 ALLT DET HÄR BÖRJADE TYDLIGEN MED ATT DU SKREV ETT BREV TILL PÄR PÅ GLADA HUDIK-TEATERN? Ja det stämmer. När jag såg ”Ikonerna” (en utställning på Foto grafiska med modeller som har Downs Syndrom reds. anm.) så kände jag att jag vill också vara med och glänsa. Jag kanske också skulle kunna bli fotomodell och gå på catwalk en, så jag skrev ett mejl till Pär och berättade om min dröm. VAD SVARADE HAN? Han tvekade och tänkte väldigt länge. Han sa att det är svårt att vara fotomodell och att man inte ska bli fotomodell för att bli omtyckt av andra. Han visste ju att jag gärna ville ta revansch och visa de som mobbat mig i gymnasiet att jag dög. Men till slut hittade han ett sätt ändå och allt det här blev av. När han berättade detta så tänkte jag bara ”Vaaa? Är det sant?” Det var helt underbart. Projektet har också blivit film. Ett filmteam följde Glada Hudik-gänget på nära håll under hela projektet, från planering och repetitioner till resan till New York och modeshowen på catwalken. Filmen kommer att heta ”Catwalk”.