Advokaten 1
Fokus Sociala medier ”När det gäller krishanterin
g ska man helst försöka hantera krisen Om du då får en kris på halsen på Twitter, allmänt spritt begrepp och fenomen. Den fick sluta sitt liv några år senare. tänk eFter Före Kommunikation via sociala medier kan syfta till olika saker, som att öka försäljningen av byråns tjänster, att väcka intresse för att arbeta på byrån eller att bygga relationer med tidigare och potentiella klienter. För advokater och andra professionella tjänsteföretag kan de sociala medierna också vara en kanal för att föra ut och marknadsföra företagets stora kunskaper på vissa områden, påpekar Hans Kullin. Men att bara planlöst kasta sig ut i de sociala medierna är oftast inte en lyckad strategi. – Ett fel som många gör, eller i alla fall gjorde tidigare, är att man tänkte ”vi måste finnas på Twitter eller Facebook”. Sedan visste man inte vad man skulle ha det till, säger Hans Kullin. Sådana satsningar bäddar för besvikelser, när advokatbyrån inte får det resultat man hoppats på. – Givetvis ska man ha ett syfte med aktiviteten. Det är steg nummer ett, fastslår Hans Kullin. hans kuLLins FeM tips För advokatbyrÅer 1. Engagemang går inte att beordra. Ska företaget bli aktivt i sociala medier är det bättre att en person som trivs i rollen hanterar era kanaler än att tvinga en motvillig person på grund av dess roll. 2. Fokusera på ett område där du eller ditt företag har expertis. Det gör det lättare att bli trovärdig och det är svårt att bli känd för fler än en sak i taget. 3. Var generös med kunskap, men inte bara er egen. Ju mer ni bjuder på länkar och kommentarer till andra företag och experters nyheter, desto bättre för alla. 4. Nätverka flitigt. Utnyttja sociala medier till det de är bäst på: social interaktion. Följ och konversera med intressanta, kunniga och inflytelserika personer inom ert område. 5. Var uthållig. Sociala medier är bra för att bygga långsiktiga relationer och därför krävs långsiktighet i alla initiativ. Syftet får sedan avgöra vilka forum och vilket tonfall man väljer för sitt arbete i sociala medier. – De här kanalerna är väldigt olika. Facebook är naturligtvis den största, eftersom varannan svensk är medlem där. Twitter, som är betydligt mindre, kan å andra sidan vara en väg att nå opinionsbildare. Om du vill ha kontakter med dem som syns och hörs på nätet, med journalister och så vidare, är det på Twitter du ska finnas, fastslår Hans Kullin. Den som börjar orientera sig i det sociala medielandskapet märker dock snart att det inte begränsas till de stora gemenskaperna som Facebook, Youtube och Twitter. Det finns en lång rad mer nischade webbplatser och delningstjänster. Hans Kullin själv använder webbplatsen Slideshare för att sprida sina presentationer. – Det är typiskt för sociala medier att man delar med sig av en hel del gratis, och får något annat tillbaka. Förr i tiden höll man på kunskap så mycket man kunde, och såg det som affärshemligheter. I dag lägger företag och organisationer upp presentationer och rapporter på sajter där alla kan komma åt dem, förklarar Hans Kullin. Advokatbyråer är kunskapsföretag, och har mycket att dela med sig av. Just därför kan den typen av generositet vara väldigt positiv för dem, tror Kullin. – Du ger bort ganska mycket gratis. Å andra sidan får folk kännedom om din expertis, och därmed kan du få nya uppdrag den vägen. Finns risker Att bjuda på något och få något annat, det är en del av de sociala mediernas själ, menar alltså Hans Kullin. Ett annat kännetecken, som skiljer arbetet med sociala medier från traditionellt PRarbete, är tvåvägskommunikationen. På Facebook eller Twitter kan mottagaren av ditt budskap Juridiken i sociala medier bbs-Lagen, Lagen oM eLektroniska ansLagstavLor Omfattar alla tjänster för förmedling av elektroniska meddelanden. Det innebär alla webbplatser och forum som har kommentars- eller chattfunktion där inläggen inte förhandsgranskas, som Facebook och bloggar där läsare kan publicera kommentarer utan förhandsgranskning. Enligt BBS-lagen är innehavaren av den elektroniska anslagstavlan skyldig att ha en sådan uppsikt över tjänsten som ”skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten”. I praktiken innebär detta att innehavaren fortlöpande ska gå igenom och ta bort meddelanden som uppenbart innebär hets mot folkgrupp, uppvigling, barnpornografibrott eller olaga våldsskildring. Samma sak om en användare uppenbart gjort intrång i upphovsrätten. Förarbetena anger en vecka som ett riktmärke för hur ofta granskningen ska göras. 32 Lag oM eLektronisk handeL och andra inForMationssaMhäLLets tJänster (e-handeLsLagen) Lagen gäller för alla tillhandahållare av informationssamhällets tjänster. Möjligen omfattar den inte direkt en användare av sociala medier, men precis som BBS-lagen och inte helt kompatibelt med denna, innehåller den regler om ansvarsfrihet i vissa fall för tillhandahållare av exempelvis webbforum, bloggar och andra sociala medier. Det har diskuterats om lagen är direkt tillämplig på sociala medier, men den princip om skyldighet att avlägsna olaglig information när man blir uppmärksammad på att den förekommer kan nog få mer allmän tillämpning. Medan BBS-lagen anger att det finns en övervakningsskyldighet, stadgar e-handelslagen i stället att den ansvarige endast är skyldig att avlägsna olaglig information när man får vetskap om den. Detta är två olika förfarandesätt som möjligen kan leda till en normkonflikt i vissa fall. Advokaten Nr 2 • 2012