Advokaten 1
Debatt Debatt Rätten att själv få välja advokat m
åste stärkas kostar ”goodwillförlusten” i fråga om allmänhetens förtroende för domstolar när den tilltalade biträds av någon som han/hon inte känner förtroende för? Alltnog, jag kan hålla med Hans Bredberg om att den enskildes önskemål borde väga tungt. Kanske förstår vi domare inte alltid vikten av att – även om jag inte har råd att själv bekosta min advokat – få biträdas av en person som är insatt i det som målet handlar om eller i mina livsomständigheter. De regler som vi svenska domare haft att tillämpa ter sig stränga. när vi koM tiLL insikt om att lagreglerna i rättegångsbalken inte riktigt matchade lagreglerna i Europakonventionen ändrades de förstnämnda för att stärka den enskildes valfrihet. Den svenske lagstiftaren valde då den fiffiga lösningen att den misstänkte visserligen fritt fick välja offentlig försvarare men samtidigt som huvudregel fick stå för merkostnaderna rörande utlägg och tidsspillan. Det som gavs med ena handen togs delvis tillbaks med den andra. Kanske kommer Europadomstolen någon gång att få pröva om det står i samklang med art. 6:3 c) i Europakonventionen om den misstänkte inte får den önskade offentlige försvararen eftersom denne har sitt kontor 110 km från domstolsorten. Hur många avgöranden om parts val av offentlig försvarare och s.k. förhandsbesked som finns vet jag inte. Publicerad praxis inskränker sig väl till rättsfallen RH 2011:21 och NJA 2011 s. 291. Det jag reagerar mot är Hans Bredbergs beskrivning av sina kolleger och oss domare. Advokatkåren är en yrkeskår som enligt Europadomstolen har en särskilt viktig roll i rättssamhället. Mina egna erfarenheter av advokatverksamhet ligger nu ett drygt decennium bort. Men att det i Advokatsamfundet i dag skulle finnas medlemmar som är rädda samt gör sig billiga och medgörliga (på klientens bekostnad, får man tro) framstår för mig som helt främmande. Hans Bredberg antyder till och med att dessa kolleger lägger sin lojalitet någon annanstans än hos klienten och ”marknadsför sig” mot bl.a. domstolar. Om läget är så illa finns det anledning för samfundet att agera. Jag har också svårt att tro att den misstänkte som vill föreslå en advokat till att bli offentlig försvarare skulle föreslå någon som är känd för att vara återhållsam eller rent av rädd. Om man – som Hans Bredberg föreslår – ger den enskilde ytterligare inflytande på valet av offentligt betald advokat blir det väl i stället de väl förberedda och lite stridbara namnen som kommer att föreslås? Hans Bredberg. Jag invänder bestäMt mot antydningar att vi domare inte ställer kvalitetskrav och helst förordnar advokater som är billiga och medgörliga. Den kvalitetsstämpel som just advokattiteln skall innebära är ju utgångspunkten för förordnande av t.ex. offentlig försvarare. Och jag är nog inte ensam i domarkåren om att uppskatta processförare som inte är rädda eller medgörliga. Jag vill se processförare som inom ramen för processreglerna och den egna yrkeskårens etik verkligen strider för sin sak och genom olika åtgärder ger domaren kanske såväl bevisning som rättslig argumentering att beakta inför sakens avgörande. Att en enskild inte får den advokat som föreslagits utan att domare i stället av bekvämlighet skulle förordna någon som ”marknadsfört” sig hos domstolen är enligt min mening en lika svepande som allvarlig beskyllning. Den saknar enligt min mening grund. n 52 Christer Ranch hovrättsråd I Sverige har den enskildes rätt att själv få välja advokat blivit mer och mer urholkad anser advokat Hans Bredberg som oroas av utvecklingen. R ätten att själv få välja advokat i en rättslig angelägenhet är en grundläggande princip i ett rättssamhälle. Det anses bl.a. viktigt att den enskilde har möjlighet att välja en advokat som har kunskaper inom det område som angelägenheten rör och som den enskilde känner förtroende för. I Sverige har den enskildes rätt att själv få välja advokat blivit alltmer urholkad. Inom offentligt finansierade områden, där advokater arbetar som offentlig försvarare, målsägandebiträde och offentligt biträde, överlämnas i praktiken oftast valet av advokat till domstolen eller myndigheten. Om den enskilde inte själv väljer advokat väljer domstolen eller myndigheten en advokat. I vissa fall är det svårt för den enskilde att välja advokat även om han eller hon skulle vilja det. Personer som sitter frihetsberövade har t.ex. ofta inte möjlighet att kommunicera med omvärlden, vilket gör att de har svårt att hitta en advokat om de inte redan känner till någon. Vidare uppställer ofta domstolar och myndigheter krav på att en advokat måste kunna närvara vid ett bestämt tillfälle. Om advokaten inte kan närvara vid detta tillfälle väljer domstolen eller myndigheten en annan advokat än den som den enskilde valt. Det händer också att domstolen eller myndigheten väljer en annan advokat om den advokat som den enskilde valt inte lyckas svara i telefon just när domstolen eller myndigheten ringer. Att vAlet Av AdvokAt i de flesta fall överlämnas till domstolen eller myndigheten innebär att många advokater är beroende av domstolens eller myndighetens tycke för sin försörjning. Staten har ett intresse av att valet av advokat inte blir för kostsamt. Staten har inget kvalitetskrav på advokaten. Istället för att välja en advokat som är besvärlig och kostar tid och pengar väljer domstolen eller myndigheten gärna en billig och medgörlig advokat. Det ligger i den enskildes intresse att det finns starka och oberoende advokater som är fria att driva sin klients sak. Advokater vars lojalitet ligger hos sin klient och inte hos någon annan. dAgens system skapar advokater som är beroende av staten. Advokater som marknadsför sig mot domstolar och myndigheter istället för mot den enskilde. Advokater som av rädsla att inte bli valda i framtiden inte vågar stå upp för sina klienter i alla lägen. Statens inflytande över valet av advokat måste minska. Valet av advokat bör åvila den enskilde. n Hans Bredberg Advokat Adman 100 190x64 Advokaten Nr 8 • 2011 Advokaten 8/2011. JURIDISKA ÖVERSÄTTNINGAR svenska till engelska DAVID KENDALL MSc, auktoriserad translator Telefon: 08/550 880 01 E-post: david.kendall@anglia.se www.anglia.se Advokaten Nr 2 • 2012 engelska till svenska JAN RUNESTEN jur. kand, auktoriserad translator Telefon: 08/560 359 17 E-post: jan.runesten@anglia.se § ANGLIA AB 35