TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Magnus Jonsson
TIDNINGEN TILLVÄXT Foderpris tippar kalkylen
TIDNINGEN TILLVÄXT Kronan inte så stark
KRÖNIKA ULF BERGKVIST: Varning för finländska mod
ellen Är svensk sågverksindustri på väg att få samma strukturella utseende som den finska? En dominans av ett fåtal stora bolag. DEN FINSKA omdaningen, när många mind re privata sågverksentreprenörer fick hissa olika typer av kapitulationsflagg, skedde under 1970-, 80- och 90-talen. De som klarade ekluten lever visserligen ganska bra, men de är färre och har mindre produktionsvolym än sina motsvarigheter i Sverige. Frågan är om vi har samma utveckling att vänta här i Sverige. Tendenserna finns och tydliggörs främst med Södras nya jättesågverk i Värö och Holmens i Braviken utanför Norrköping. SCA i norr ökar också sina produktionsvolymer och har haft framgångar med sina sågverkssatsningar under senare år. Det är tydligt att de stora råvaruägarna vill ha kontroll över fiberflödet till sina anläggningar. Och man kan undra om Holmens sågverk i Braviken blivit byggt om inte Johan Hansen utmanat Fredrik Lundbergs flisflöden till Holmens pappersbruk genom att strypa leveranserna från sina sågverk. Tydligt är det också att de stora sågverksinvesterarna – Södra, Holmen, SCA – är övertygade om att sågade trävaror i olika former är en framtidsprodukt. I Mellansverige väger Stora Enso och Set ra tyngst med stabila timmerleveranser från Bergvik skog, Mellanskog och Sveaskog. Deras volymambitioner känns dock måttligt aggressiva. Få strukturaffärer Bland de privata sågverken sker få strukturaffärer. Det är ett segt släkte som äger verken och man värnar om sina familjeärvda företag. Vida, Moelven, AB Karl Hedin och Martinson är de största och mest tongivande i sina geografier. Ny spelare är Bernt Ivarsson som genom sitt Profura provar på att ta över Boo Forssjö. Många flera finns som är framgångsrika. Det som de alla har gemensamt är att de är lokaliserade i landsbygd och glesbygd där skogen står. Att driva skogsbruk är en långsiktig aktivitet. Helt säkert med framtiden för sig, det visar skogsmarkspriserna. Vi blir fler människor på jorden som ska dela resurserna. Det vaccinerar värdet på hektarens förnyelsebara kraft. Garant för markvärdet Mångfald och geografisk spridning på sågverken är den bästa garantin för skogsmarksvärdet som påverkas av virkespriset. I högsta grad noterbart är det också att den finländska officiella statistiken visar på skogsmarkspriser som ligger 20-30 procent lägre än de svenska. Detta trots ett generöst statligt bidragssystem för skogsägare. Mångfald skapar konkurrens om råvaran och förhindrar avståndsdifferentierad prissättning på timmer, ett fenomen som massa veds sortimentet dras med. Ponera att all sågverksindustri skulle vara kustlokaliserad. Då vore det fara värt att såväl skogsmarkspriset som virkespriset skulle få sig en riktig kyss. I värsta fall motsvarande en stor del av fraktkostnaden till kustindustrin. Det finns helt klart anledning att hissa varningsflagg för en utveckling mot den finländska modellen. ULF BERGKVIST Ulf Bergkvist är debattör och styrelseordförande och delägare i sågverket Bergkvist-Insjön i Insjön, Dalarna. Tillväxt Nr 4 2012 | 21
TIDNINGEN TILLVÄXT ”Titta på skogen”
TIDNINGEN TILLVÄXT Vänta inte med avverkning
TIDNINGEN TILLVÄXT Fyrhjuling?
TIDNINGEN TILLVÄXT Andjakt