Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30 sättet ett mått som är sammans
att av klubbhuvudets tyngd (ju tyngre klubbhuvud desto långsammare svängningar) plus skaftets styvhet (ju mjukare skaft desto långsam- mare svängningar) plus klubbans längd (ju längre klubba desto långsammare svängningar). Fre- kvensmåttet, korrelerat till klub- bans totalvikt, ger en mycket god bild av klubbans spelegenskaper och medger noggrann matchning av klubbor, dels inom setet, dels till den enskilde spelaren. En fre- kvensmätare är dessvärre än så länge en alltför elakt dyr pryl för att bli standardinventarium i en- var proshop; arbete pågår dock - bl a i min egen verkstad - på en ekonomiskt överkomlig konstruk- tion. Dock - även om man använ- der frekvensmätare återstår en viktig ingrediens i klubban: skaf- tets flexpunkt. I förstaklass skaft från de stora tillverkarna är flexpunkten välde- finierad och uniformt lika mellan exemplaren. Flexpunkten behöver alltså inte mätas upp - men välj, och välj den rätta! Det är förbluf- fande stor skillnad mellan i övrigt identiska klubbor med olika flex- punkt - jag vet, för jag har byggt ett test-set drivers med varierande flexpunkt, i övrigt kinesiskt lika. Denna höst har jag prövat dem på ett antal intet ont anande PGA- professionals som gått kurser hos mig (samt bevars slagit med dem själv också). Det visade sig snart att skillnaden mellan två olika flexpunkter var skillnaden mellan en utmärkt och en totalt ospelbar klubba - men olika spelare före- drog olika flexpunkter! Tumregler Erfarenheten har givit ett antal tumregler för val av flex och flex- punkt, som brukar stämma rätt bra. De meddelas härmed. Valet av flex baseras på spela- rens styrka, speciellt i händer och underarmar, nära relaterad till klubbhuvudets hastighet i till- slagsögonblicket. Spelare med starka händer och hög hastighet spelar bäst med S. Genomsnitts- golfaren bör välja R, en flex som även passar den starkaste dameli- ten. Damer med bra klipp i slaget spelar ofta bättre med A än med de L de nästan undantagslöst har i bagen; samma sak gäller för old- boys med R, som borde byta till A, liksom tonårspojkar på väg uppåt. L, slutligen, passar de flesta dam- golfare och de yngre pojkarna. Allt detta gäller för normalt vä- gande klubbhuvuden! Skaften i »fjäderlätta» klubbor kan spänna från speciella fiberskaft mjukare än L och hela vägen upp till R. En god tumregel vid byte till »featherlights» är att gå ner ett el- ler två steg i flex från det man är van vid i normalvägande klubbor. Valet av flexpunkt baseras på svingens rytm och tempo, speci- ellt i tillslagszonen. Hög flexpunkt passar låghandicapparen, som har en väl inövad sving, som arbe- tar kontrollerat med axlar, höfter och knän svingen igenom och som har ett minimum av hand- ledsknyck i tillslaget. Låg flex- punkt passar de spelare som slår mycket aktivt med händer och handleder i tillslagszonen. En del spelare med denna typ av tillslag har en normallång sving. Andra kompenserar en kort svingrörelse med att nypa till med starka hän- der och slå som en kobra hugger - de har utmärkt nytta av den låga flexpunkten, som ger dem en »pisksnärt» i tillslagszonen. Sam- ma sak gäller för den äldre golfa- ren med för varje säsong allt ste- lare höfter och rygg och allt korta- re sving. Mid flex, slutligen, är det bästa valet för den majoritet av golfare som inte känner igen sig ovan. Som jag hoppas har framgått vid det här laget är valet av flex och flexpunkt inte lätt. Du kan göra det betydligt lättare för dig genom att provslå allt vad klubbor du kan komma över och - givet- vis - genom att ta hjälp av din klubbpro. Han/hon är den ende som kan bedöma och »klassa» Din svingrörelse, framför allt hän- de/nas roll i tillslaget, och som kan ge dig kunniga råd. Eftertanke I sin »Bibel» ägnar Ralph Maltby sextiotre packade sidor åt det jag ovan försökt framställa på två. Jag är starkt medveten om att en komprimerad framställning av det här slaget ofta skapar fler frågor än den besvarar. Har du något att fråga om, skriv gärna till mig via Svensk Golf! Jag lovar svara på alla brev, så gott jag nu kan, och frågor av mera allmänt intresse hoppas jag kunna samla och be- svara i tidningen vad det lider. Nästa gång: Klubbvård inför sä- songstarten. Faktatutan SVIKT Flex: skaftets styvhet eller böj- barhet, hur man nu vill. Stålskaft tillverkas i fem ftexer: X = extra styv, S = styv, R = medium (eg regular), A = halvmjuk, L = »la- dies», det mjukaste skaftet. Udda tillverkare och andra- handskällor kan ha andra koder och skalor, allt för att göra det svårare. Flexpunkt: Den del av skaftet som böjs lättast. Det finns tre va- rianter: High flex - böjningen sker huvudsakligen 14 tum från greppändan medan skaftspet- sen är styv; mid flex - böjning- en är jämnt distribuerad över hela skaftlängden; low flex - böjningen sker huvudsakligen längst ner på skaftet medan greppändan är styv. VIKT De skaft som finns idag kan grovt indelas i fyra viktklasser. Riktvärden för 43 tums driver- skaft: Standard 122 gram. Medi- um 116 gram. Lätt 110 gram och Ultralätt 92 gram. Det finns inga skarpa gränser mellan grupper- na. Totalvikt. I ett matchat set med likadana skaft i alla klubbor bör klubbornas totalvikt följa en jämn skala från driver till järn- nia. En »normal» driver väger 372 gram, trätre 386 gram, trä- fem 400 gram. Järntvå väger 422 gram och sedan ökar vikten med 7 gram per klubbnummer - nians normalvikt blir alltså 471 gram. Pitching Wedge och Sand Wedge görs ofta ännu tyngre. 1984 års så kallade nyhet, de »fjäderlätta» klubborna, väger 30-40 gram mindre än standardklubborna. 30 SVENSK GOLF • 3/1985 Svingviktens princip. 12 el 14 tum Svingvikt kan mätas efter tvål skalor: Lorythmic Scate och Of- ficial Scale. Den första metoden] balanserar klubban på en pimkt 14 tum nedanför skaftets topp. Den motvikt som behövs för att nå balans graderas från lätt till tung efter en särskild sving viktsskala: A0, A1, A2 etc till A9, därefter BO till B9, CO till C9 och så vidare. Skalindelningen är så grade- rad att en skicklig spelare känner] skillnad på klubbor med två stegs skillnad i svingvikt, men] inte ett. »Normal» svingvikt för.: herrklubbor med R-skaft ligger] kring D0-D4, med S-skaft D2-J D6. Damklubbors svingvikt än vanligen C4-C8. »Fjäderläi ta»: klubbor kan spänna från B5 till C5. Klubbor i ett matchat set, med samma »känsla» genom hela se-] tet, bör ha samma svingvikt i råni driver till järnnia - trodde man när svingvikt uppfanns på tjugo- talet. Med tiden visade det sig emellertid att träklubborna i så- dana set kändes för lätta. Gav man dem två steg tyngre sv rtg- vikt än järnen vart allt frid ach fröjd. För att slippa såoant krångel konstruerades på 4( -ta- let Official Scale, som baan- serar klubban i en punkt 12 um medanför skafttoppen. Balans- vikten avläses direkt i gnm. Med denna metod får man ren matchning setet igenom. Av nå- gon anledning använder alla: klubbtillverkare i alla fall Loryth- mic Scale. Svingvikt påverkas av skaf ets längd: ju längre skaft (med s im- ma huvud) desto högre sving- vikt. En tums längning eller kortning ändrar svingvikten sex enheter i ABC-skalan. Svingvikt påverkas natur gt- vis också av klubbhuvu ets tyngd: två gram på klubbhuvu- det ökar svingvikten ett A3C- steg.
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88
Svensk Golf Sida 89
Svensk Golf Sida 90
Svensk Golf Sida 91
Svensk Golf Sida 92
Svensk Golf Sida 93
Svensk Golf Sida 94
Svensk Golf Sida 95
Svensk Golf Sida 96
Svensk Golf Sida 97
Svensk Golf Sida 98
Svensk Golf Sida 99
Svensk Golf Sida 100