Campus 1
profilen möt ai-professorn amy loutfi Hon kom til
l Sverige första gången 1999 som utbytesstudent för att studera klart till elektroingenjör. Idag är Amy Loutfi professor i informationsteknologi och vicerektor vid Örebro universitet. Men allt började 1978 i Kanada och staden Saint John i provinsen New Brunswick i sydöstra Kanada. Saint John grundades redan 1604 och upptar idag en yta på cirka 316 kvadratkilometer. – Saint John är en typisk tvåspråkig Nordamerikansk industristad som hade sin storhetstid på 1970-talet. När jag växte upp fanns det inte speciellt mycket att göra och jag, precis som många av mina klasskamrater, valde även att flytta från St John´s som idag är en stad det flyttas från istället för till, säger Amy Loutfi när vi samtalar om hur hon hamnade i Sverige. Varför blev det just Örebro? – Örebro universitet har ett utbyte med det universitet jag läste vid i Kanada och några personer, som senare skulle bli mina kollegor, var där och informerade om universitetet. Att hon sedan tog steget till att studera vid Örebro universitet var mer en tillfällighet. – Det var mest en slump. Jag valde att läsa en kurs som egentligen inte alls behövdes för min utbildning men som jag valde att läsa just för att den gavs på engelska. Den kursen som alltså först var ett sidospår för utbytesstudenten Amy visade sig sedan bli huvudspåret – Artificiell intelligens, eller AI som det kallas i folkmun. 2006 doktorerade hon i Informationsteknologi. Vad är då största likheten mellan Kanada och Sverige? – Ååå, det är en hel del. Främst samhällsstrukturen. Hur samhället är uppbyggt med socialt skyddsnät och att man arbetar för att hjälpas åt. Och så naturen. När 30 CAMPUS Är detta kvitton på att du gjort rätt? – Ja, delvis. Rollen som vicerektor handlar snarare om framtiden. Jag gillar att bygga strategier. Givetvis är jag glad för att det jag gör blir uppmärksammat. AI – vad finns det för risker? Kommer robotarna till slut att ta över? – Det är en fråga som jag ofta får. Allt handlar om vilken väg vi väljer när det gäller etik – hur mycket vi tillåter det som styrs via AI att ta över vår vardag. Kommer Isaac Asimovs lagar om robotik (se faktarutan, reds. anm.) fortfarande att gälla? – De kommer att gälla och även vidareutvecklas i den mån det behövs. Det är jag övertygad om. Om vi bortser från arbetet. Vad får dig att koppla av på fritiden? – Det har genom åren varit lite allt möjligt, men främst musik och att titta på film. Favoritfilmen är “Stolthet och fördom” från 2005 och så gillar jag jag först landade på flygplatsen trodde jag att det blivit något fel och att vi fortfarande var kvar i Kanada. Ha ha. Träd, natur, klimat – allt påminner väldigt mycket om varandra. Och största olikheten? – Det är inte helt lätt att sätta fingret på, men efter att ha bott här ett tag börjar det bli allt klarare. I Kanada berömmer vi exempelvis oss själva, kanske ibland för mycket, på ett helt annat sätt än vad man gör i Sverige. Ta exempelvis OS. Sen finns det som jag tror heter Jantelagen. Med åren har jag börjat förstå det lite bättre, men det har inte varit lätt. 2018 blev Amy Loutfi utsedd till Årets yrkeskvinna. 2020 nominerades hon till utnämningen Årets AI-svensk och så är Amy numera även professor och ny vicerektor för AI vid Örebro universitet. givetvis även sci-fi, he he. Men sedan en tid är det byggnadsvård som fångar mitt intresse. Jag har köpt en liten gård som jag rustar upp enligt gamla metoder. Faktum är att jag tack vare detta nu nått ett stadie i mitt svenska ordförråd där jag kan de svenska termerna, men inte de engelska. Om vi blickar framåt fem år. Var är Amy Loutfi då? – Oj, förhoppningsvis är jag kvar vid Örebro universitet som professor och vicerektor. Och att jag handleder ett gäng doktorander i AI. text och foto: ulf hjelting Robotikens tre lagar Under 1940-talet formulerade författaren Isaac Asimov, tillsammans med redaktören John W Campbell, dessa lagar för Asimovs robotnoveller. 1. En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada. 2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen. 3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen. I romanen “Stiftelsen och jorden”, först utgiven 1986, lade han till en ‘nollte’ lag som fick prioritet över de första tre lagarna. 0. En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas.