Kreativa Europa i fokus 1
I FOKUS Vad händer med den digitala inre marknade
n? Det pågående arbetet med att genomföra en digital inre marknad inom EU är en komplex och intensiv process. Vad händer just nu, vad är nästa steg och vilka frågor är högst på agendan? Vi frågade EU-kommissionen, Dataspelsbranschen och KLYS. JOHAN WULLT, press- och kommunikationschef, EU-kommissionens representation i Sverige. Vad är det viktigaste som har hänt hittills i processen? EU-kommissionens strategi för den digitala inre marknaden rymmer många förslag för att öka Europas konkurrenskraft, förbättra utbudet av varor och tjänster för konsumenter samt underlätta företags expansion till marknader i andra medlemsländer. Det handlar i grund och botten om att säkerställa att våra samhällen drar så stor nytta som möjligt av digitaliseringens möjligheter. Det handlar exempelvis om: Portabilitet – Om du prenumererar på film, sportsändningar och TV-serier via betaltjänster i ditt hemland går det inte alltid att titta på dem när du reser till andra EU-länder. Det vill vi ändra på. Förra vintern föreslog vi att alla EU-invånare som tillfälligt är på besök i ett annat land ska kunna ta med sig det digitala innehåll som de köpt i sitt hemland och ges tillgång till samma tjänster som de prenumererar på hemma. Gemensam konsumentlagstiftning –För att underlätta och främja handel på nätet och öka tillgången till digitalt innehåll har vi lagt ett förslag om modernare och gemensamma avtalsbestämmelser för den digitala detaljhandeln i EU. Tanken är att skapa en gemensam uppsättning EU-regler i stället för ett lapptäcke bestående av 28 nationella lagar. Upphovsrättslagar – EU:s nuvarande upphovsrättslagar är 15-20 år gamla och skapades för en helt annan tid och helt andra behov. EU-kommissionen har lagt fram förslag på ny lagstiftning som anpassar lagarna till dagens situation med en ofta digital och gränsöverskridande hantering av upphovsrättskyddat material. Vi vill öka tillgången till kulturellt innehåll online, stärka rättighetsinnehavares ställning och förenkla för alla i Europa som vill använda innehåll på ett lagligt sätt. Vad är det viktigaste som händer framöver? För EU-kommissionen återstår bland annat att leverera ett viktigt initiativ om fri rörlighet för data inom EU. Men det viktigaste av allt är att våra förslag nu behandlas av EU:s två lagstiftande institutioner – Europaparlamentet och Ministerrådet. Vi hoppas att de ska anta våra förslag kring portabilitet, geoblockering och avskaffandet av roamingavgifter så snart som möjligt. Vilka ser ni som de största vinsterna med den digitala inre marknaden? Vilka har varit de stora utmaningarna i arbetet? Det finns beräkningar som tyder på att en fullt genomförd 10 strategi för den digitala inre marknaden i sin helhet skulle frigöra hundratals miljarder euro i ekonomisk potential. Att gå från 28 olika marknader till en enda gemensam kan bidra till hundratusentals nya jobb, bättre konkurrenskraft och ökad tillväxt. De största fördelarna är lägre kostnader och mindre byråkrati för företag samt ökat utbud av varor och tjänster för Europas konsumenter. Den största utmaningen – som så ofta i vårt arbete – är att föreslå och därefter enas om lösningar som passar alla medlemsländer och en majoritet av Europaparlamentarikerna. Eftersom våra samhällen digitaliseras i en rasande takt är det viktigt att lagstiftningsprocessen också går hyfsat snabbt. ULRICA KÄLLÉN, verksamhetsledare för KLYS, som företräder Teaterförbundet, KRO, Sveriges Författarförbund, Dramatikerförbundet och tio andra organisationer. Vilka av de yrken och områden ni representerar påverkas mest av den digitala inre marknaden och de föreslagna upphovsrättsreglerna? Hur? Förslagen till nya upphovsrättsregler berör – på olika sätt – kulturskapare inom alla konstområden. Flera av det nya upphovsrättsdirektivets regler är generella och gäller såväl upphovspersoner, som utövande konstnärer. Direktivet innehåller dock vissa avsnitt som berör särskilda sektorer, t.ex. föreslås inskränkningar i upphovsrätten på utbildnings- och forskningsområdet, som i första hand kommer att påverka upphovspersoner på ord- och bildområdet, såsom författare och illustratörer. I direktivet föreslås också en ny rättighet för tidningsutgivare, vilken kan komma att påverka upphovsrättsvillkor och ersättningar för journalister och pressfotografer på ett negativt sätt. Vilka ser ni som de största vinsterna och utmaningarna? Den största vinsten med det nya upphovsrättsdirektivet ur kulturskaparnas perspektiv är de regler som syftar till att stärka kulturskapares avtalsställning och ge dem ökade möjligheter att få skäliga ersättningar för användningen av deras verk och prestationer, särskilt på internet. Den största utmaningen med det aktuella direktivet är de tvingande undantag och inskränkningar i upphovsrätten som kommissionen vill införa på områden där vi i Sverige och Norden redan har fungerande kollektiva avtalslösningar, t.ex. i form av s.k. avtalslicenser. Inskränkningar på dessa områden är enligt oss överflödiga.