Kreativa Europa i fokus 1
Johan Wullt, Ulrica Källen (foto: Madeleine Söder
) och Per Strömbäck (foto: Sofia Runarsdotter). För kulturskaparna är det viktigt att att harmoniseringsförslagen inte blir för långtgående på områden där det inte finns behov av nya regler. Vi måste också se till att stärka, tydliggöra och komplettera vissa av reglerna i direktivet. Samtidigt är det viktigt att värna om de framsteg som gjorts i direktivet, t.ex. när det gäller de regler om transparens och jämkning av avtal, som innebär att kulturskapare ska få bättre insyn i hur deras verk används och bättre möjligheter att omförhandla oskäliga avtalsvillkor. Hur har ni arbetat med frågan hittills och hur ser era planer ut framöver? KLYS arbetar intensivt med dessa frågor inom vårt upphovsrättsnätverk, bestående av jurister från ca 20 kulturskaparorganisationer i Sverige. Vi samarbetar också med kolleger på nordisk och europeisk nivå. Nyligen lämnade KLYS sitt yttrande till den svenska regeringen med våra synpunkter på de aktuella förslagen. Vi kommer att formulera en tydlig sammanfattning av dessa synpunkter, som kommer att användas politiskt, inte minst gentemot berörda EU-parlamentariker. PER STRÖMBÄCK, talesperson för Dataspelsbranschen, som representerar utvecklare, producenter, förlag och distributörer. Vilka ser ni som de viktigaste konsekvenserna för dataspelsbranschen av de nu lagda förslagen om den digitala inre marknaden? På sätt och vis har vi redan en digital inre marknad, våra spelare finns överallt. Inte bara i Europa, förresten. Politikens uppgift borde vara att förenkla regler och sänka trösklar för att uppmuntra detta. Det gäller t.ex. moms, åldersmärkning, konsumentskyddsregler, annonsering och annat. Mycket är reglerat sedan tidigare för analoga marknader, men det digitala och globala utmanar de systemen. Ska man spetsa till det så kan man säga att EU-kommissionen verkar vilja driva fram ett visst sätt som marknaden ska agera: att göra pan-Europeiska erbjudanden. Det är inte säkert att de reformerna får avsedd effekt och man kan fråga sig om det verkligen är det bästa för publik, kreatörer och branscherna. Förespråkarna jämför gärna med USA men där finns inget som tvingar att man har samma erbjudande över hela landet, tvärtom ser konkurrensmyndigheterna det som en fördel att man kan göra olika överenskommelser för olika regioner eller olika målgrupper eller distributörer. Så USA är en bra förebild, om man tar de slutsatserna på allvar. Vi bekymrar oss för inskränkningar i avtalsfriheten, t.ex. vad gäller avtal om territorier. EU-kommissionen vill minska ”orättfärdig geo-blockering”, det vill säga att vissa tjänster inte är tillgängliga i alla länder. Men om någon tjänst inte är tillgänglig, så betyder det oftast att man har en god anledning – t.ex. en annan licenstagare, lokala regler eller att man vill göra en testlansering eller något sådant. Tvingande regler kringskär företagens handlingsfrihet. Dataspel är undantagna i två år, men det bör förstås göras permanent Hur går diskussionen bland kollegor i andra europeiska länder? Det är förstås svårt att vara negativ till något som heter ”den digitala inre marknaden”. Men avtalsfrihetsfrågan bekymrar, som sagt. Där det finns skilda uppfattningar gäller det vilka krav som ska ställas på mellanhänderna, plattformarna. Som liten spelutvecklare har man en väldigt svag ställning i förhållande till mellanhanden, men kan bara acceptera villkoren ungefär som när man laddar ner en app. Många efterfrågar tydligare regler och ansvar för mellanhänderna. Å andra sidan erbjuder de ett enkelt sätt att nå ut till en potentiellt stor publik. Så det finns olika meningar på den punkten. Vilka konsekvenser skulle förslagen få för konsumenterna – de som spelar dataspel? Risken är att det europeiska erbjudandet blir mer centraliserat, det blir svårare att få support på det egna språket, anpassad marknadsföring och att betala i sitt hemlands valuta. Priserna är i viss mån anpassade efter olika medlemsländers köpkraft idag, det kanske inte går att fortsätta med. Åldersmärkningen är också olika, Tyskland har ett annat system än övriga Europa. Kommer de att anpassa sig? DIGITALA INRE MARKNADEN (DSM) • Att skapa en digital inre marknad är ett av kommissionens mest prioriterade områden. • Under 2017 kommer Europaparlamentet och ministerrådet att behandla kommissionens 16 föreslagna åtgärder för genomförandet av den digitala inre marknaden. • För upphovsrättsområdet lade kommissionen fram två förordningsförslag och två förslag till direktiv under hösten 2016. Läs om dem på Europeiska kommissionens webbplats. Den svenska regeringen har mottagit remissvar på nationell nivå. LÄS MER • Avdelningen Digital Single Market på ec.europa.eu där man bl.a. kan prenumerera på nyhetsbrev. • Branschorganisationer bevakar utvecklingen och publicerar information på sina webbplatser. • Branschtidningar som Screen International och Cineuropa bevakar utvecklingen på det audiovisuella området – www.screendaily.com och www.cineuropa.org 11