Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Tid att stärka skyddet public service
i maj kom jag med boken ”Den hotade demokratin”. En del har blivit förvånade. Är verkligen den svenska demokratin hotad? Svaret är snarast nej, men en Novus-undersökning från 2019 visar att 59 procent av svenskarna anser att demokratin försvagats de senaste tio åren. Samtidigt har demokratin under de senaste 15 åren minskats över hela världen. Freedom House, en ansedd amerikansk tankesmedja, konstaterar att demokratin befinner sig i svår kris och att endast 4,5 procent av världens befolkning lever i full demokrati och en tredjedel i starkt auktoritära stater som Kina och Filippinerna. Svenskarna tillhör lyckligtvis de 4,5 procenten. Den internationella minskningen beror inte på diktaturer eller militärkupper, utan på att demokratiska val manipuleras, att pressfriheten minskar och att minoriteternas ställning blivit mer utsatt. Vi ska vara medvetna om att de auktoritära regimerna i Ryssland, Turkiet, Ungern och Polen alla är folkvalda. Senast i Ungern och Polen – auktoritära regimer som hyllats av en del i Sverige – har politiska partier vunnit makten via legitima val för att sedan montera ned den liberala demokratin inifrån. det finns oroande inslag i sverige. Engagemanget i politiken är långt mindre än förut. De politiska partierna har bara en spillra av medlemstalet för några decennier sedan. Flera undersökningar visar att en majoritet av unga svenskar inte tycker att det är nödvändigt att leva i en demokrati. Vad som är speciellt allvarligt i Sverige är att mellanvalsdemokratin är låg. En undersökning vi gjorde i Demokratiutredningen visade att endast 15 procent av svenskarna ansåg att de hade någon som helst möjlighet till inflytande på politiken mellan valen. Och vi har längst mellan valen av alla demokratier, eftersom vi unikt nog har nationella och lokala val samma dag. Det gör att den kommunala politiken kommer i skuggan av regeringsfrågan. Mot bakgrunden av vad som hänt i Polen och Ungern ska man komma ihåg att Sverige ligger tämligen öppet 24 OLLE WÄSTBERG Även om den svenska demokratin inte hotas ligger den ändå öppen för allvarliga förändringar. Därför vill Olle Wästberg stärka skyddet för grundlagarna, public service och domstolsväsendet. Wästberg har tidigare varit bland annat riksdagsledamot (L), statssekreterare i finansdepartementet, chefredaktör för Expressen, generalkonsul i New York och generaldirektör för Svenska institutet. Han sitter nu i en rad styrelser. för sådant om vi skulle få en högernationalistisk, populistisk majoritet. speciellt för sverige är att grundlagen är lättare att ändra än i de flesta demokratier. En riksdagsmajoritet skulle med en rösts majoritet kunna ta bort demokratiska inslag. Därefter kan statsministern utlysa ett extraval och sedan kan grundlagsändringarna efter valet konfirmeras med en rösts majoritet. Det innebär att om den svenska opinionen är stark kan man ändra grundlagen på det sättet efter ett drygt halvår. Liksom på andra områden är Finland här en förebild. Där kan grundlagen ändras med en röst i riksdagen och därefter måste man invänta nästa ordinarie val. När sedan den nya riksdagen sammanträder måste den konfirmera grundlagsändringen med två tredjedels majoritet. Sverige bör inte vara det europeiska land där grundlagen lättast kan ändras. i ungern har man inrättat ett medieråd – helt kontrollerat av det styrande partiet Fidesz. Det kan bötfälla medier som rapporterar ”obalanserat” och fungerar alltså som ett censurorgan. Journalister som påstås sprida ”osanning” kan få fem års fängelse efter en vagt formulerad ungADVOKATEN NR 7 • 2021