Advokaten 1
» hade ignorerat hennes rätt. Så tolkade medierna
det. Sedan gick det väldigt snabbt, berättar Martin Bengtsson. Först kom kommentarerna i tidningarnas webbupplagor. Kort därefter började upprörda människor ta kontakt via facebook, sms, telefon och e-post. – Det var ganska varierande vad de skrev. Alla var Martin Bengtsson. inte rent hotfulla så, inte ”du ska dö” utan mer ”du kan dra åt helvete, hoppas att dör, du borde aldrig få jobba med barn igen, hoppas att du aldrig får egna barn”. De flesta som skrev och ringde var anonyma. Men förvånansvärt många tog kontakt under sina verkliga namn, konstaterar Martin Bengtsson. – För mig blev det väldigt omtumlande de första dygnen. Jag hade aldrig varit med om det här innan, så jag har inget att jämföra med. Jag visste inte vad jag skulle göra. Det kom så pass mycket på en gång, säger han, och tillägger att det sedan kom en ny våg av hatmeddelanden varje gång något nytt hände i ärendet eller det kom en ny artikel i DN. kologen förklarade hans reaktioner och gav en del råd. – De var ganska enkla: läs inte påhoppen. Motionera. Var med din familj. Det var det jag gjorde. Det funkade tyckte jag. Även de övriga intervjuade advokaterna upplevde att de fick gott stöd av sina kollegor, både inom och utanför den egna byrån. Ann-Christine Christensson sökte dessutom stöd hos Advokatsamfundet. Där talade hon med generalsekreterare Mia Edwall Insulander, som själv fått uppleva hot och trakasserier i sitt arbete som familjerättsadvokat. – Det var jätteskönt att hon tog min ”Det gjorde det extra jobbigt när de här mejlen kom, om att jag inte borde få barn, att jag är en dålig person … allt det där.” martin bengtsson MÄNNISKAN ÄR SKÖR För Martin Bengtsson kom alltså trakasserierna en period efter att uppdraget avslutats. När drevet gick hade han själv hunnit bli pappa och var föräldraledig. – Det gjorde det extra jobbigt när de här mejlen kom, om att jag inte borde få barn, att jag är en dålig person … allt det där, säger Martin Bengtsson, som berättar att angreppen påverkade honom så starkt att det emellanåt blev svårt att hantera vardagen med ett litet barn. Perioden satte spår som följde med även en tid efter pappaledigheten och till en början påverkade Martin Bengtsson i advokatrollen. – När jag fick ett nytt förordnande kunde jag tänka att ”oj, nu kanske de kollar upp mig och tänker att honom vill jag inte ha, för han gör inte sitt jobb”. Sådana tankar kom, och det påverkade mig, säger han, och fortsätter: – Det som gjorde mig trygg var att jag visste, givet det jag visste vid den aktuella tidpunkten, att jag inte hade gjort fel i min uppgift, att jag kunde stå för beslutet. Men det påverkade mitt självförtroende och i viss mån min självkänsla. Det bröt ner mig. Människan är skör, och det märkte jag verkligen då. Mitt i alla känslor fick Martin Bengtsson ett gott stöd, både från sin familj och från delägarna på advokatbyrån, som tog angreppen på stort allvar. – Mina chefer var väldigt bra mot mig. De tog det på allvar och tog sig tid. De dagar jag var lite under isen skötte de arbetet åt mig, säger han. En delägare vid byrån tipsade dessutom om Advokatsamfundets samtalsstöd. Tre gånger talade Martin med en psykolog där, något han är mycket glad över. Psy32 32 oro på allvar. Man blir rädd och man vill prata om upplevelsen, oavsett om oron var befogad eller inte, säger Ann-Christine Christensson. KAN PÅVERKA De hot och den aggressivitet som advokater möter kan, som psykologen Alexander Tilly konstaterar (se artikel på s. 37), vara av olika karaktär. I vissa fall är ilskan och påhoppen en följd av stress, starka känslor och kanske utsatthet hos en person, som liksom kokar över. I andra fall är trakasserierna rent instrumentella och syftar till att påverka advokaten i arbetet. Frågan är förstås om det fungerar. Har advokaterna låtit sig påverkas i arbetet? – Den som utsätts kan med rätta bli rädd. Men jag tror inte att det påverkat försvarare i sättet att handlägga mål eller göra bedömningar. Den utbildning och den erfarenhet man har som försvarare gör att man kan hantera detta, säger Fredrik Ungerfält. Hot, tillägger han, är brottsliga och ska också hanteras som sådana – även om det riktar sig mot en försvarare. – Det är givetvis helt oacceptabelt och ett angrepp på en oerhört viktig samhällsinstitution, den fria advokaten och försvararen, konstaterar Fredrik Ungerfält. Även Martin Bengtsson pekar på de samhälleliga riskerna med att advokater, eller andra aktörer i rättsväsendet, utsätts för hot och påtryckningar. – I slutänden är det ett hot mot demokratin. Det kommer att leda till – det är jag helt övertygad om, och det kanske redan i viss mån har lett till – att, om vi nu tar advokater, de kanske inte längre vill vara försvarare, att man inte tar vissa uppdrag för att man inte klarar av reaktionerna, eller att man slutar. Till syvende och sist, som alla yrkeskårer har även vi familjer som vi värderar högst, och då är det aldrig värt att utstå vad som helst för sitt arbete, säger han. Johan Eriksson har också reflekterat över vad hot och hat kan leda till. Som försvarare för Rakhmat Akilov hade han kunnat göra det lite lättare för sig, konstaterar han, genom att avstå från vissa invändningar som ADVOKATEN NR 7 • 2021