Advokaten 1
hjälpa dig att göra en riskbedömning, för det är
väldigt svårt att göra själv när du känner dig hotad. Sedan kan du förfina rutiner litegrann. Det kan handla om allt från hemlarm till vem som hämtar barn. Det kan krävas en omfattande kartläggning, och det behöver man hjälp med. BRA ATT SKAPA DISTANS Hot och våld är direkt brottsliga handlingar, och ska förstås betraktas som sådana, betonar Alexander Tilly. Hat däremot, och drev i sociala medier, kan vara lika tungt för den drabbade, utan att vara brottsligt. Hat är ett luddigt begrepp, och inte alltid lätt att definiera. Det kan vara frestande att avfärda hård men saklig kritik som hat. Men när det verkligen kommer till rena personangrepp finns metoder att möta också det. – Om du blir väldigt ansatt i sociala medier är frågan om du verkligen ska gå in och läsa det som skrivs, säger Tilly, som också rekommenderar att man blockerar dem som går till personangrepp eller är helt osakliga, och dessutom i förväg berättar om det på Facebook och andra medier. Han tipsar om att den som angrips via e-post kan be en kollega att gå igenom inkorgen och rensa bort de rena påhoppen. Kan andra kolleger gå in och svara och bemöta mejl eller inlägg på sociala medier? – Det kan absolut vara en idé. Det är samma princip som att någon annan rensar inkorgen, att någon som har större känslomässig distans och orkar bemöta på ett sakligt sätt gör det. För om man känner sig ansatt är det mycket begärt att man ska klara det, säger Alexander Tilly, som betonar att det är ohälsosamt att leva under en hotbild eller en hatstorm, och att det inte går att bara stänga av de känslor som väcks. Att distansera sig från angreppen kan alltså vara ett sätt. En annan strategi kan, för den som orkar, vara att pedagogiskt gå in och bemöta den kritik och de angrepp som kommer. – Det är en strategi som kan fungera om man har orken och tålamodet. Det beror på hur man är lagd också. Vi är olika tålmodiga, olika känsliga, olika hårdhudade. DEN GODA VILJAN KAN LEDA FEL Det finns alltså en rad tekniker och strategier att ta till för att förebygga och hantera hot, aggressivitet och risken för våld. Ofta är de dock baserade på mötet med en människa i affekt, där aggressiviteten grundar sig just i starka känslor. Upprörda människor lugnar sig, och då går det ofta att resonera förnuftigt med dem. Problemet är, påpekar Alexander Tilly, att vissa människor visst menar vad de säger. ADVOKATEN NR 7 • 2021 – Vem som helst kan bli upprörd och säga saker han eller hon inte menar och sedan försonas. Men det finns många människor som inte använder påtryckningar för att de är i affekt, utan mer instrumentellt, proaktivt och beräknande, säger Alexander Tilly. Han anser att vi i Sverige har en övertro på människors goda vilja och förmåga att nå fram till gemensamma lösningar. Den, i grunden goda, tilltron kan leda mycket fel. – Om vi försöker föra en dialog med en person som är instrumentellt aggressiv så kan precis den dialogen, den förhandlingsviljan tolkas som svaghet. Då flyttas positionerna fram. Att kunna skilja på instrumentella och emotionellt drivna beteenden är viktigt. Där är det stora kunskapsluckor i hela svenska samhället, säger Alexander Tilly, och fortsätter: – Människor i affekt kan strunta i konsekvenserna och göra ogenomtänkta saker ibland. Men här har vi att göra med människor som kallsinnigt kalkylerar konsekvenser och använder påtryckningar för att de har lärt sig att det brukar funka. Den typen av personer, eller organisationer för den delen, är fenomenalt skickliga på att sniffa sig till svagheter att utnyttja. Vilken knapp kan man trycka på hos just dig? Är du känslig för skuldbeläggande, blir du rädd, är du mottaglig för smicker, exemplifierar Alexander Tilly. Det är alltså viktigt att kunna skilja på de olika typerna av aggressivitet, eller för den delen andra känslor. Men lätt är det inte. – Det är jättesvårt! Också för ledande experter inom området, för det finns människor som kanske sedan tidiga år har lärt sig att ta sig fram i livet med sådana här verktyg. Ibland för att de är uppvuxna i en hård miljö och inte har haft några andra alternativ. Men det finns också människor med alla möjliga personlighetsdrag som njuter av att utnyttja och manipulera andra och som i hela sitt liv har förfinat förmågan att läsa av andra människor, fastslår Alexander Tilly. De manipulativa personerna har en rad olika tekniker att nå sina mål, där hot och våld bara är en del. Den som i någon mån lärt sig att känna igen dessa tekniker kan också lära sig sätt att bemöta dem, förklarar Tilly. En sådan teknik är att sätta ord på det man uppfattar, och använda motfrågor för att tvinga den manipulativa parten att förtydliga vad han eller hon egentligen menar. Alexander Tilly ger ett exempel igen. Mitt i ett samtal om något helt annat kan en manipulativ person fråga ”Vad gillar du att göra i sovrummet?”. Motfrågan blir då: ”Hur vill du att jag ska reagera när du frågar vad jag gillar i sovrummet?” – Då sätter jag ord på vad den andre antyder, och det hamnar i dennes knä att ta ansvar för det. Ska han stå Alexander Tilly är leg. psykolog och har de senaste 20 åren arbetat med rådgivning, handledning och utbildning kopplat till säkerhetsfrågor och konflikter. Alexander Tilly har bland annat utbildat åklagare, domare, poliser och företrädare för en rad myndigheter i bemötande, säkerhetsfrågor och konflikthantering. Även inom kommunala förvaltningar, i skolans värld och i socialtjänsten är efterfrågan på utbildning inom området stor, berättar Alexander Tilly. » 39 39