Tidningen Energi 1
FOTO: VÄRMEVÄRDEN Bergsmagasinen är 25 meter höga
och 18 meter breda. Här ser vi ett av magasinen under ombyggnaden. har gjutits igen och bergrumsackumulatorns vattensystem är också avskilt från fjärrvärmenätet för att inte gamla oljerester ska spridas ut. – Vi använder hetvatten från kraftvärmeverket för att Vi får helt andra tidsmarginaler för underhåll och för att åtgärda driftsstörningar. Bernt Larsson, projektledare på Värmevärden. värma upp det varma magasinet och skapa ett värmelager. Energin kan sedan återföras till fjärrvärme nätet när varmare vatten pumpas till det kalla magasinet via en värmeväxlare, förklarar Bernt Larsson. Vad är erfarenheterna från första årets drift? – Positiva. Vi har egentligen inte stött på några problem att tala om utan vi har fått ut det vi räknat med som extra energiresurs. U 20 NR 6 2019 TIDNINGEN ENERGI nder vårt besök – i skarven sommar och höst – är det fortfarande sommardrift på Djupedsverket, där företagets mindre panna centralt i Hudiksvall inte längre behöver användas. Fram till nu har tallbecks olja och olja varit reservbränslen. Värmevärden har under sommaren växlat mellan att elda med biobränslen och nyttja berglagret, som med en maximalt lagrad värmemängd på 4 100 MWh kan försörja stadens drygt 500 leveranspunkter i minst en månad under sommaren. – Produktionsekonomin blir betydligt bättre när vi kan använda pannan inom ett spann på 15–30 MW mot som tidigare 4–48 MW. En fördel är att vi nu alltid kan producera både värme och el, säger Bernt Larsson. Elproduktionen förstärks därmed med 6 000 MWh per år, en ökning med omkring 20 procent. Förutom en mer effektiv drift och större leveranssäkerhet ger berglösningen även andra fördelar för Värmevärdens 16 anställda i Hudiksvall. – Vi får helt andra tidsmarginaler för underhåll och för att åtgärda driftsstörningar jämfört med tidigare. Det minskar stressen och ger en bättre arbetsmiljö, säger Magnus Stillmark, som är drift och underhållsledare. – Skulle vi få stopp i pannan så klarar vi att leverera värme genom bergmagasinet i mer än en vecka vid omkring noll graders temperatur. Tidigare var det också så att vi behövde genomföra underhållsarbeten under sommaren med de svårigheter det kan vara då att få tag på folk. Nu är det mycket enklare. Vi tar en tur längs kajen. I likhet med många andra kuststäder i Norrland har industrin länge varit ensam herre närmast havet, men även här har en förändring skett. Nya bostäder växer fram och blandas med industrins anläggningar. – När väl investeringsbeslutet togs i början av förra året gick det fort. Vi hyr bergrummen av Hudiksvalls kommun och började fylla upp vatten på skärtorsdagen ifjol. Med en volym på 90 000 kubikmeter tog det hela sommarhalvåret, säger Bernt Larsson med ett leende. Havsvatten? – Nej, avsaltningen skulle bli för kostsam. Så det är i huvudsak kommunalt vatten, plus rökgaskondensat från kraftvärmeverket. Den korta promenaden från värmeverket till bergrummets driftcentral vittnar mer än ord om de goda