Tidningen Energi 1
Studier visar att vi kan ta ut väldigt mycket mer
biobränslen ur svenska skogar än vi gör nu, på ett ekologiskt hållbart sätt. sågverk, massafabriker (bark, spån) eller träavfall och bioavfall från hushållen och verksamheter. – Ingen skog avverkas för att bli biobränsle i Sverige. Men energibolagen ställer höga krav på hållbarhet när de köper in biobränslen. Det är en jättestor fråga för hela branschen och vi diskuterar kontinuerligt biologisk mångfald, återföring av energiaskor till skogen, påverkan på mark och vatten, klimatförändringar, kolläckage och transporter, betonar Raziyeh Khodayari. Det finns inte heller så många andra användningsområden för dessa biprodukter. Fjärrvärme och kraftvärmeverken använder de delar som annars skulle ha gått förlorade. En viktig klimataspekt är att även om man lämnar resterna i skogen avger de samma mängd kol som släpps ut vid förbränning, fast under cirka 15 år. Utsläppen ökar alltså inte av energiproduktionen. M erparten av allt skogsbaserat biobränsle som används i Sverige är inhemskt. Det gör det lättare för inköpare att säkerställa att avverkning skett på rätt sätt och att hänsyn tagits till biologisk mångfald, som är den viktigaste hållbarhetsaspekten i svenskt perspektiv. All avverkning måste anmälas i förväg till Skogsstyrelsen, och skogsvårdslagen reglerar i detalj vad som gäller vid avverkning, uttag av grot och återplantering. – Nu är också en europeisk lagstiftning på väg. Genom EU:s förnybartdirektiv ska även fasta biobränslen regleras. EUkommissionen ska godkänna om respektive lands system är tillräckligt bra, vilket ännu inte gjorts för Sverige, säger Raziyeh Khodayari. Sverige har det också ovanligt väl förspänt tack vare att Biometria – en organisation för virkesmätning och redovisning – har utvecklat en plattform med standardiserad och kvalitetssäkrad information. Plattformen ger fullständig spårbarhet genom hela leverantörskedjan tillbaka till skogen, men också till exempel bästa val av väg för transporter från hygge till sågverk, massafabrik och kraftvärmeverk. – De större inköparna av biobränslen använder sig av detta system, vilket innebär att sett till volym så har energiföretagen bra koll på merparten av biobränslena, säger Raziyeh Khodayari. Förutom lagstiftning finns också frivilliga skogskontrollprogram. Forest Stewardship Council, FSC, där 195 miljoner hektar är certifierade globalt, varav 12 miljoner hektar i Sverige, motsvarande hälften av den svenska skogen. Ännu mer, 16 miljoner hektar i Sverige och 309 miljoner hektar globalt, är certiYSTAD ENERGI ”VI KÖPER FLISEN LOKALT” Ystad Energi köper 130–140 GWh biobränsle om året. Det mesta är grot från skogsavverkning och det mesta handlas upp lokalt. Ambitionen för Ystad Energi är att teckna avtal som ger maximal affärs och miljömässig utdelning. – Det gör att det mesta av vår flis kommer från mindre, lokala aktörer som är verksamma inom sex–åtta mil från värmeverket i Ystad. Det vi köper från regionala aktörer som Stora Enso kan vi förstås inte säkert veta var den kommer ifrån. Men jag förutsätter att även den flisen har lokalt ursprung, säger Vinko Culjak, fjärrvärmechef. Vinko Culjak, fjärrvärmechef på Ystad Energi. Utöver befintliga leveransavtal köper Ystad Energi även gärna tillfälliga partier som dyker upp i närområdet. – Vi försöker sprida budskapet att om någon har volymer som faller nära oss så ska de ringa oss först. Finns det flis där Ystad är närmaste transportvägen är vi intresserade. På så sätt kan vi bidra till att minska miljöbelastningen. För att kunna ta emot oplanerade bränsleleveranser krävs dock lagringsutrymme och Ystad Energi försöker skapa större ytor i anslutning till värmeverket. – Just nu kan vi inte ta emot stora volymer, men i november–december skulle det inte vara något problem. Och ringer det någon som har några lass så kan vi oftast komma överens, säger Vinko Culjak. Samma sak gäller salix, som värme verket köper in en viss mängd per år, och där Ystad Energi försöker öka medvetenheten hos lokala odlare för att kunna köpa så närodlat som möjligt. Nytt för i år är att Ystad Energi lyckats få till en buffert i form av energived för att ha i reserv. – Det är någonting vi försökt, men inte lyckats med tidigare år, och som aktualiserades av det extrema vädret under första kvartalet 2018, då vi var tvungna att komplettera med fossila bränslen. Planen är att fjärrvärmen ska vara helt fossilfri innan 2020. För att sluta kretsloppet återförs cirka 95 procent av askan från förbränningen tillbaka till närliggande skogar. Att minimera negativa miljöeffekter av transporter är ett tydligt fokus i Ystad Energis hållbarhetsarbete, men inom ett område har man valt att backa lite. – Vi försökte driva högre krav än lagstiftningen på våra flistransportörers bränsleanvändning. Men vi insåg att om vi var för ambitiösa skulle det leda till att vi inte kunde behålla de små lokala aktörerna. Att trycka bort dem till förmån för nationella transportföretag var inte avsikten, säger Vinko Culjak. CARL JOHAN LILJEGREN TIDNINGEN ENERGI NR 6 2019 35