Tidningen Energi 1
Tanken är att den nya kraftledningen ska integrer
a Finland ytterligare i det nordiska kraftsystemet. Elektrifieringen av Malmbanan var det stora projektet, berättar Harald Sund. I dag finns ett museum, kontorslokaler och vattenkraftsutrustning för utbildning och forskning i byggnaden. P Det är stora problem att få tag i duktig personal eftersom det pågår så mycket entreprenader. Harald Sund, projektledare Vattenfall Eldistribution orjus är den viktigaste stamnätsanslutningen för att försörja gruvindustrin i Malmfälten (LKAB och Boliden) med el, men också för inmatningen av vattenkraftsproduktion från Lule älv för utmatning söderut. Den första kraftstationen i Porjus invigdes 1915 och byggdes delvis under jord. Den nya stamnätsanläggningen på Porjusberget ersätter två gamla anläggningar, ett 400 kVställverk som ägs av Svenska kraftnät och ett 130 kVställverk som ägs av Vattenfall. Båda anläggningarna finns i närheten av vattenkraftverket och älven. Vattenfall Eldistribution och Svenska kraftnät bygger tillsammans den nya stamnätsstationen. Förnyelsen var nödvändig eftersom de gamla anläggningarna hade uppnått sin tekniska livslängd och inte uppfyllde dagens krav på driftssäkerhet och personsäkerhet. Svenska kraftnäts del av stationen togs i drift under hösten 2018. I slutet av detta år ansluter Vattenfall Eldistribution den sista 130 kVledningen till stationen. För Vattenfall handlar det om en investering på 300 miljoner kronor. Samtidigt byggs fyra nya ledningar mellan det gamla ställverket och Porjusberget. De nya ledningsstolparna är redan på plats och sticker upp över trädtopparna. De tidigare stolparna var av trä och syntes inte ovanför träden. – Monteringen över berget blir en utmaning, säger Harald Sund. Det är brant och för att få ledningarna på plats krävs stora kranar. Kyla och snö har varit den stora utmaningen. Är det mycket snö måste vi snöröja innan vi kan börja montera. Vi jobbar även i sträng kyla och då går allt arbete mycket långsammare. N ästa stopp är det stora vattenkraftverket Messaure, utanför Jokkmokk, som invigdes 1953 och har en effekt på 446 MW. Här görs den allra största investeringen – en nästan 20 mil lång 400 kV växelströmsledning från kraftverket till Keminmaa i Finland. Svenska kraftnät bygger ledningen tillsammans med Finlands stamnätsoperatör, Fingrid. Går allt enligt planerna kan den börja byggas 2024 och tas i drift i slutet av 2025. Jätteprojektet beräknas kosta 1,7 miljarder kronor. Fingrid står för 80 procent av kostnaden för kraftledningen. EUmedel svarar för en del av finansieringen. – Tanken är att den nya kraftledningen ska integrera Finland ytterligare i det nordiska kraftsystemet och öka försörjningstryggheten, säger Per Nyberg. Den nya ledningen kommer också göra det möjligt Världens äldsta ledning byggs om Nya vindkraftsatsningar i norra Sverige ligger bakom allt fler stora projekt för att förnya stamnätet. Världens äldsta högspänningsledning från 1952, mellan Storfinnforsen och Midskog, håller på att byggas om för att kunna ta emot el från de befintliga och kommande vindkraftverken i trakterna kring Sollefteå. Flera nya vindkraftverk byggs nu i området. Markarbetena har redan inletts och nästa år rivs själva ledningen som går mellan Storfinnforsen i Sollefteå kommun och Midskog i Ragunda kommun. Bortsett från små undantag byggs den 62 kilometer långa ledningen inom samma ledningsgata. – Den nya ledningen gör att vi bättre kan ta tillvara på elen från vindkraften. Tillståndsprocessen underlättas genom att vi använder den befintliga ledningsgatan och inga nya intrång i naturen krävs, säger Per Nyberg på Svenska kraftnät. Svenska kraftnät bygger också en ny luftledning norr om Ramsele i Sollefteå kommun mellan stationerna Långbjörn och Storfinnforsen. Luftledningen blir knappt fyra mil lång och beräknas tas i drift i slutet av 2020. 42