Tidningen Energi 1
EON först i Sverige med torr bottenaska Eon:s kra
ftvärmeanläggning i Högbytorp är först i Sverige med att producera torr bottenaska. Inspirationen kommer från Schweiz. N Aluminium och ädelmetaller silas ut ur askan och sorteras i olika storlekar. ALLA PARTIKLAR ÖVER 2 MILLIMETER ÅTERVINNS G Vid avfallsförbränning bildas flygaska och bottenaska. Enligt schweizisk lag måste alla partiklar i bottenaskan som är större än 2 millimeter återvinnas. Andelen järnfria metaller får inte överskrida 1 procent av askans vikt efter återvinningen. G Genom thermorecycling silas metaller som aluminum, koppar och guld ut ur torr bottenaska och återvinns. Järn och stål silas också ut och återvinns. ärheten till RagnSells, som kommer att återvinna askan, gjorde Eon:s val av torr aska lättare eftersom transportvägen är kort. Inga lastbilstransporter behövs. – Vi tar emot organiskt avfall, restavfall och grovsopor. Inspirerade av Schweiz valde vi att tänka ett steg längre och vi valde torr utmatning. Vi sparar på vatten och hoppas få ut mer ädelmetaller ur bottenaskan, berättar Antonio Abizzo, ansvarig på Eon:s anläggning i Högbytorp. Tillförs inget vatten blir askmängden 20 procent mindre, enligt Antonio Abizzo. Flera studier visar att fördelen med torr utmatning är att det går att utvinna en större andel metaller samt även små fraktioner, som ofta har ett stort värde. I det våta förfarandet rostar, oxiderar eller fastnar metaller i större utsträckning. Utmaningen med Eon:s nybygge har varit att göra processen dammfri. Undertryck och slutna system har gjort det möjligt att skapa en rimlig arbetsmiljö. – I vårt system kyler luften askan. Luften cirkulerar på ett sätt som främjar hela förbränningsprocessen, fortsätter Antonio Abizzo. Här återfinns bilmotorer, cykelnav och en och annan prydnadskatt. recycling är det bästa sättet att utvinna metaller ur botten aska. Tekniken utvärderas i olika forskningsprojekt. Byggnationen av anläggningen i Hinwil och omställningen från blöt till torr bottenaska har inte bara tagits emot positivt av förbränningsanläggningarna. Metallpriserna svänger kraftigt, vilket kan göra det svårt att förutsäga ZAV:s ekonomi. I grova drag räknar ZAV med att metallförsäljningen ger cirka 900 kronor per ton bottenaska. Samtidigt hjälper återvinningen till att spara omkring 50 000 ton koldioxid per år. T rots att avfallsförbränningsanläggningarna i kantonen Zürich är delägare i ZAV betalar de bolaget för omhändertagandet. Tanken är att avkastningen från det återvunna materialet ska påverka priset som avfallsförbränningsanläggningarna betalar. Ju mer ZAV tjänar på metallförsäljningen, desto billigare blir det att leverera bottenaskan. – När metallpriserna stiger kommer det bli billigare att leverera aska. Förutom den ekologiska vinningen kommer det befolkningen till godo ekonomiskt, förklarar René Müller. TIDNINGEN ENERGI NR 6 2019 49 Med start i höst kommer en sluten transportör att föra askan från Eon till RagnSells silos, som förvarar askan. Sedan blandas den med våt bottenaska för att undvika damning. – Samma anläggning som används för att utvinna metaller ur våt aska kommer att användas. Vi blandar torr aska med våt för att uppnå rätt fukthalt. Den våta askan behöver inte längre lagras och torkas och vi spar plats, berättar Ulrik Améen, projektledare på RagnSells. I Skåne har avfallsföretaget Sysav valt att bygga en ny anläggning för att återvinna metaller ur våt bottenaska inomhus. Raul Grönholm, projektledare på Sysav, menar att det våta förfarandet fortfarande har fördelar. – Det skulle kosta enorma summor att bygga nytt och anpassa logistiken till torr aska. Den våta bottenaskan är lättare att hantera när den väl har återvunnits – och slaggrus är en viktig resurs. ELISABETH FORSLUND Eon:s kraftvärme anläggning i Högbytorp.