Tidningen Energi 1
FORSKNING OM ÅTERVINNING G ReComp – Cirkulära str
ömmar från glasfiberkomposit, finansierad av Vinnova med partners. Europeisk atlas visar hur vinden beter sig G Rekovind – Kemisk återvinning av glasfiberkomposit från vindturbinblad, finansierad av Energimyndigheten och VindForsk. Läs mer på ri.se Den nya europeiska vindatlasen (Newa) bygger på simulerade vindförhållanden under de senaste 30 åren från hela Europa inklusive stora havsområden. Vind atlasen kan till exempel användas för att ta reda på var det är bäst att placera ett vindkraftverk eller för forskning om hur vinden beter sig på olika platser. – I Sverige kommer vi att använda Newa främst i vår forskning för att förstå hur vindförhållanden över skog fungerar, berättar Stefan Ivanell på Uppsala universitet som är en av de svenska forskare som är med och tar fram vindatlasen. I Newa kan man göra resursberäkningar, ladda ned Stefan Ivanell, Uppsala universitet. data och zooma in områden på detaljnivå. Man kan välja att få data för utvalda områden, höjder och tidsperioder. Det finns olika användarnivåer som är anpassade för olika yrkeskategorier som forskare, vindkraftsutvecklare och elsystemoperatörer. Databasen kommer också att innehålla data från flera stora fält experiment som genomförts under projektet. MARIE KOFOD-HANSEN nytt liv härdplaster. De har optimerats för att lättare släppa från glasfibern. Man kan till exempel använda varm ättiksyra för att frigöra fibrerna istället för dagens tuffa kemiska metoder. Cecilia Mattsson är också projektledare för ett internt projekt på RISE, där kunskap byggs upp för att kunna stimulera företagen till en mer cirkulär design av framtida kompositer. Då ska livscykelperspektivet finnas med från första början. I flera länder i Europa har man i liten skala börjat använda vindturbinbladen som konstruktionsmaterial. I Nederländerna har vindturbinblad använts för att bygga parkbänkar, busshållplatser och lekplatser. – Kompositen är hållbar och underhållsfri. Används de vid byggnationer så kan de ersätta cement och betong och på det sättet minska koldioxidutsläppen som görs när sand aktiveras till cement. Kan ersätta cement och betong Det är dock en bit kvar innan vi lär se återvunna turbinblad i Sveriges städer, menar Cecilia Matsson: – Vi behöver designa dagens kompositer för återvinning och cirkulär återanvändning. Genom att väcka intresse hos dagens aktörer i hela värdekedjan – från komposittillverkare till återvinningsaktörer – och stimulera nya entreprenörer som vågar satsa på dessa utmaningar kan vi tillsammans göra kompositåtervinningen till en fungerande verklighet. MARIE KOFOD-HANSEN TIDNINGEN ENERGI NR 6 2019 53 Så kan vindkraftens variationer hanteras Lisa Göransson, forskare på Chalmers. Elsystemens förmåga att hantera variabilitet spelar en avgörande roll för hur stor del av lasten som kan försörjas av förnybar el. Lisa Göransson på Chalmers har undersökt hur elsystemets sammansättning påverkas av hur variationerna i förnybara energikällor hanteras. Hennes studier visar att för regioner med goda förutsättningar för solel produktion är batterier och strategiska kopplingar till transportsektorn lämpliga lösningar för att hantera variationerna. För regioner med stor vindkrafts produktion är det dock bäst att hantera variationerna genom strategiska kopplingar till industri och värmesektorn, till exempel i kombination med kraftvärme med värmelager eller vätgas produktion med lagring. Projektet ger svar på hur det går att kostnadseffektivt öka andelen sol eller vindels produktion i olika typer av elsystem. MARIE KOFOD-HANSEN FOTO: SHUTTERSTOCK