Tidningen Energi 1
Reportage Smarta elmätare Dags för mätarbyte Hist
orien om elmätarna är en blandning av teknikmotstånd och framsynta mätarpionjärer. De första smarta elmätarna landade i Göteborg för över ett decennium sedan. Nu laddar Göteborg Energi för ett nytt byte. TEXT: MORTEN VALESTRAND FOTO: SOFIA SABEL TVÅ DELAR Fram till 2025 ska samtliga 5,4 miljoner elmätare i svenska hushåll bytas ut för att klara nya krav. I två delar ska vi berätta mer hur elmätningen har utvecklats och vilka möjligheter och utmaningar som bytet medför. I nästa nummer möter vi Ellevio och Strängnäs Miljö och Energi. R 54 NR 6 2019 TIDNINGEN ENERGI iksdagsbeslutet om månadsavläsning av elmätare 2003 knuffade den svenska nätbranschen halvt motvilligt fram i det internationella strålkastarljuset. Månatlig avläsning av elmätare skulle i praktiken betyda automatisk fjärravläsning, en ny och omogen teknik som inget land i världen hittills hade praktiserat i större skala. I Sverige stod både elnätsföretagen och myndigheterna först handfallna inför vidden av politikernas beslut. Efterhand började det röra på sig och grupper av elnätsföretag gick åt helt olika håll utan nationell teknisk samordning. Men vissa bolag låg i framkant, till exempel Göteborg Energi som rullade ut 270 000 elmätare 2008 och redan då installerade bland annat tvåvägskommunikation, möjlighet till kvartsmätning samt brytare för att kunna spänningssätta och frånkoppla elanläggningar på distans. – Vi visste ju att det bara var en tidsfråga innan det skulle komma nya funktionskrav, och nu är vi där. Men det stora tekniksprånget tog vi redan då, säger Peder Holmström, avdelningschef för mätning på Göteborg Energi. – Idag kan vi följa den tekniska utvecklingen som nu pågår och samtidigt ta tillvara på tio års erfarenhet av dagens mätsystem inför vår nästa upphandling. Timmätning, som är de nya specifikationernas huvudnummer, har göteborgarna haft sedan 2012. En viktig anledning till det är att bolaget därigenom kunnat optimera nätdriften och visualisera energianvändningen på timnivå för nätkunden via ”Mina sidor”. Men det finns ändå jobb att göra inför de nya nationella funktionskraven som ska vara på plats före 2025. Det kanske mest spännande gentemot slutkundsmarknaden är det nya kravet på ett fysiskt kundgränssnitt på elmätaren, tycker Peder Holmström. Det kommer att ge elkunden helt nya möjligheter att följa och påverka sin energianvändning, och här ska man även kunna se sin egen elproduktion. Och om förbrukningsdata nära realtid kan flöda fritt så kanske tredjepartsmarknaden för slutkundstjänster kan realiseras, hoppas han. – Det kommer att öppnas många nya dörrar när kunden får ökade möjligheter att styra och optimera sin energianvändning, säger Peder Holmström. – Jag hoppas att vi får en standardiserad fysisk port så att de som utvecklar tjänster har samma gränssnitt att förhålla sig till oavsett var i landet man bor. Men de nya tjänsterna kommer inte av sig själva. I Norge, som blev klar med sin utrullning av nya elmätare 2018, används än så länge bara ett fåtal procent av de nya kundgränssnitten till nya tjänster. Historiskt har elmätning handlat om att kvantifiera och fakturera rätt mängd el. Dagens elmätare är istället dörren till ett universum av funktioner, tjänster och affärer som sträcker sig högst upp i elsystemet och längst ut på elmarknaden. När man idag pratar om första generationen smarta elmätare (G1) menas ofta AMRmätare (se ruta på sid 57) med begränsad funktionalitet – även om det alltså redan innan fanns elnätsföretag som installerade mer