Advokaten 1
Reportage Nordmalingsmålet Nordmalingsmålet ”Högs
ta domstolens uttalande om begreppet trakt får stor genomslags kraft i övriga delar av Sápmi där renbetesrätten är ifrågasatt” erna hade besökt renskötselområdena och samlat in ett omfattande material med uppgifter om var och när renbete hade förekommit. HD:s bedömning i Nordmalingsmålet innebär att ny sedvanerätt till renbete kan uppkomma även efter år 1971, då Advokaten Nr 5 • 2011 möjligheterna till ny urminnes hävd generellt sett upphörde. Ytterligare en viktig fråga som HD har – Båda domarna är banbrytande för samerna och renskötseln, sammanfattar hon. prövat är om en upparbetad renbetesrätt kan upphöra, och vad som i så fall krävs för detta. Enligt HD kan renbetesrätten bara upphöra om det framgår att samebyarna har avsett att avstå från rätten. Om de däremot har hindrats från att använda traditionella områden, innebär inte det att rätten till renskötsel på områdena upphör. Camilla Wikland understryker att Högsta domstolen i domen tar hänsyn till rennäringens särdrag och hur renskötsel faktiskt bedrivs. I det avseendet liknar Nordmalingsdomen Selbumålet, som avgjordes av norska Høyesterett 2001. adVokat niLs rinander var ombud för de 105 markägare som drev målet vidare till Högsta domstolen. Nils Rinander konstaterar att HD i domen har lagt stor vikt vid förarbetena till de gamla renbeteslagarna. Men han menar att utredningsmaterialet från 1882 egentligen är intetsägande när det gäller Nordmaling. Efter HD:s dom tror han inte att fler markägare i Västerbottens län kommer att våga föra liknande mål till domstol. – Det är svårt att tänka sig att det finns någon markägare i länet som vill riskera pengar i en ny process, säger han. n 19