Advokaten 1
Världen Svenskt initiativ för rättssäkrare terror
istaktioner Sverige och tio andra länder vill skapa mer rättssäkra procedurer när FN:s säkerhetsråd eller sanktionskommitté beslutar om den så kallade terroristlistan. Enligt förslaget, som presenterades vid ett FN-möte i början av maj, ska FN:s ombudsperson få en viktig roll när en person eller organisation förs upp på listan eller stryks från den. Ombudspersonen ska ge den listade information om vad som ligger bakom listningen, och även kunna föra dennes talan. Stärkta rättigheter för brottsoffer föreslås Alla EU-länder ska bli skyldiga att utbilda polis och åklagare i vilka rättigheter alla brottsoffer har, utsatta människor ska informeras om sina rättigheter, brottsoffer ska få stöd inför och under en eventuell rättegång och särskilda utsatta brottsoffer ska ha rätt till extra skydd om de behöver det. Det föreslår EU-kommissionen, som i maj presenterade två förslag för att stärka brottsoffers rättigheter i unionen. Utöver de mänskliga aspekterna kan satsningen på brottsoffer också medföra ekonomiska besparingar, påpekar kommissionen. Notarieyrket öppet för alla EU-medborgare EU-länderna får inte stänga andra medlemsstaters medborgare ute från notarieyrket. Det slår EU-domstolen fast i domar från den 24 maj. EU-kommissionen hade väckt talan mot Belgien, Frankrike, Luxemburg, Österrike, Tyskland, Grekland och Portugal, för att de medlemsstaterna har förbehållit notarieyrket för sina egna medborgare. Enligt kommissionen innebär det diskriminering på grund av nationalitet, vilket är förbjudet enligt EG-fördraget. Notarier spelar en viktig roll i flera europeiska rättssystem, där de framför allt har funktionen att intyga att juridiska dokument uppfyller legala formkrav och att avtalsparter har rättskapacitet. 20 Europadomstolen värnar pressfriheten europakonventionen kräver inte att medierna ska underrätta personer om artiklar innan de publiceras. I en ny dom kommer Europadomstolen fram till att pressfriheten går före skyddet för privatlivet enligt Europakonventionen. Max Mosley var tidigare ordförande i Internationella Bilsportsförbundet. Tidningen News of the World publicerade 2008 artiklar om Mosleys kontakter med prostituerade. Tidningen publicerade bilder som visade Mosley när han träffade prostituerade. På tidningens webbplats visades också en smygfilmad videoupptagning. Mosley anmälde Storbritannien för att ha brustit i sina positiva förpliktelser att skydda hans rätt till skydd för privatlivet. Han hävdade att Storbritannien borde ha stiftat lag om en skyldighet för medier att förvarna personer inför publiceringar av artiklar som rör deras privatliv. Men Europadomstolen avvisade Mosleys anmälan. Domstolen kom i sin dom den 10 maj fram till att Europakonventionens artikel 8 inte kräver att konventionsstaterna stiftar sådana lagar. Domstolen beaktade att artikel 10 i Europakonventionen ger ett begränsat utrymme för att inskränka pressfriheten för material som bidrar till debatten om ämnen av allmänt intresse. Särskilt nämnde domstolen risken för självcensur i medierna om sådana regler skulle införas och att det är högst tveksamt om regler om förvarningar skulle få någon effekt. Mosley hade inte heller kunnat nämna något rättssystem där det krävs förvarning före publicering. Domstolen kritiserade ändå tidningen News of the Worlds uppförande hårt – särskilt att tidningen gjorde bilder och videomaterial tillgängliga via internet. Domstolen noterar särskilt att en parlamentskommitté har rekommenderat att en regel ska läggas till i de brittiska mediernas egna pressetiska regler. Regeln skulle kräva att journalister normalt ska underrätta personer som förekommer i artiklar före publicering, med undantag för fall då allmänintresset motiverar något annat. Per Hultengård, chefsjurist på Tidningsutgivarna, tror inte att avgörandet har några direkta konsekvenser för Sverige. Men Tidningsutgivarna är bekymrade över utvecklingen i Europadomstolen med den förskjutning mellan Europakonventionens artikel 8 och artikel 10, som visar sig till exempel i Caroline von Hannoverdomen från 2004. – YttrandefriheEuropadomstolen. ten står inte lika stark som tidigare i Europadomstolen, säger Per Hultengård. Per Hultengård reagerar också på att en parlamentarisk kommitté har haft synpunkter på innehållet i det brittiska pressetiska regelverket. – Det vore främmande för svenska förhållanden att stat eller domstol dikterar vad som skulle stå i pressetiska regler. I Sverige har vi ett renodlat självregleringssystem som är helt oberoende av staten. ABS diskuteras i USA i oktober blir det tillåtet för andra än advokater att äga engelska advokatbyråer. och nu diskuteras alternativa affärsstrukturer också inom american bar association. i usa har en advokatbyrå gått till domstol för rätten att ta in nytt kapital. Det är American Bar Associations etikkommitté (Ethic´s 20/20 Commission) som lyft frågan om alternativa affärsstrukturer (ABS) och möjligheten att tilllåta andra än advokater att äga advokatbyråer eller delar av dem. I en promemoria i april i år uppmanar etikkommittén ledamöterna av samfundet att lämna sina synpunkter på ABS och möjligheten till utomstående ägare av advokatbyråer. Sådant ägande är inte tillåtet i USA, enligt dagens etiska regelverk, regel 5.4. Etikkommittén frågar i promemorian bland annat om förbudet mot ABS missgynnar klienterna och om det skadar amerikanska advokatbyråers möjligheter att konkurrera på den globala marknaden för juridiska tjänster. redan nu har advokatbyrån Jacoby & Mayers sagt sitt i frågan. I en stämningsansökan inlämnad i flera federala domstolar i USA hävdar advokatbyrån att de federala domarna, genom att upprätthålla regel 5.4, hindrar advokatbyrån både från att konkurrera effektivt på världsmarknaden och från att tillgodose allmänhetens behov av juridiska tjänster. Advokaten Nr 5 • 2011 MA