Advokaten 1
Fokus Juristutbildningen r 2007 lät Högskoleverke
t en grupp experter granska landets juristutbildningar. Bedömargruppen fann att juristprogrammet vid Göteborgs, Lunds, Stockholms, Uppsala och Umeå universitet alla uppfyllde kvalitetskraven för yrkesexamina.* Samtidigt konstaterade gruppen att utbildningen också drogs med en rad problem, som man kände igen från tidigare granskningar. Enligt bedömningen präglades juristprogrammet bland annat av långa studietider, dålig arbetslivsanknytning och stark betygshets bland studenterna. Också fackförbundet Jusek, som bland annat organiserar jurister, har riktat hård kritik mot juristprogrammet. De blivande juristerna får i genomsnitt åtta timmars undervisning i veckan. Alldeles för lite, anser Jusek, som jämför med blivande juristassistenter som i stället ges 15 timmars undervisning i veckan. Margareta Brattström, ordförande utbildningsutskottet, Juridiska fakulteten Uppsala. MÅnga pLatser, MÅnga sökande Men oavsett de kritiska rösterna växer juristutbildningen. Under 2010 antogs 2007 nya studenter på juristprogrammet, det som tidigare hette jur. kand.programmet. Siffran är den högsta i Högskoleverkets statistik, som sträcker sig tillbaka till 1995, då 1653 studenter inledde sina studier. Till dessa studenter kan man också addera alla dem som läser vid något av de andra rättsvetenskapliga programmen, exempelvis den affärsjuridiska utbildningen vid Linköpings universitet. Trots det rekordstora antalet platser kommer de allra flesta sökande överhuvud taget inte in. Juristprogrammet vid de sex olika lärosäten där det finns har under de senaste fyra åren haft ett sökandetryck på mellan 3,4 och 5,5 sökande per utbildningsplats, enligt Högskoleverkets statistik. Flest juriststudenter har Stockholms universitet med 638 nybörjare år 2010, följt av Uppsala med 558. Lund, på tredje plats, är betydligt mindre. Under 2010 började 313 studenter på juristprogrammet vid Sveriges näst äldsta universitet. Många av studenterna är unga, ofta kommer de direkt från * Juristprogrammet i Örebro startades 2005 och granskades inte i denna bedömning. 26 gymnasiet. Höstterminen 2010 var 83 procent av nybörjarna vid landets juristprogram under 24 år. Höstterminen 2000 var motsvarande siffra 75 procent. I Umeå var den genomsnittliga åldern bland nybörjarna höstterminen 2010 den lägsta sedan 1993, 21,4 år. Kvinnorna dominerar bland studenterna, de utgör knappt 60 procent av nybörjarna och drygt 60 procent av dem som tar ut examen. De grundläggande målen för juristprogrammet är desamma vid alla lärosätena. Men lärosätena har ändå rätt stor frihet att sätta sin prägel på utbildningen. Vid det nyaste av universiteten, Örebro, satsar man bland annat på retorik och processrätt. Utbildningsansvarige Jesper Ekroth berättar att juristprogrammet etablerat kontakt med retorikämnet vid universitetet. Syftet är att ge studenterna träning i att tala och agera inom de roller en jurist kan ta efter utbildningen. – Vi satsar mycket på retoriska övningar och rättegångsspel, men också på att en retoriker följer studenterna under grundnivån och har individuell kontroll och följer upp progressionen, berättar Ekroth. Just retorikkunskaper är något som arbetsgivarna tydligt önskat mer av hos de nyexaminerade juristerna (se artikel på sidan 32). Det största lärosätet i antalet studenter räknat, Stockholm, ”Vi bygger utbildningen på mycket studentaktivitet och använder scenarier som är kopplade till verkligheten så mycket som möjligt. Redan från första början låter vi också studenterna arbeta med rättskällorna.” Margareta Brattström satsar på valfrihet. Redan i dag erbjuder man fler specialkurser än konkurrenterna, och de kommer att bli ännu fler med de förändringar som planeras, berättar dekanus Said Mahmoudi (se artikel på sidan 34). Lunds universitet lyfter fram sin internationella prägel, där internationell rätt i stor utsträckning är integrerad i övriga ämnen. Närheten till den euro peiska kontinenten sätter spår genom att Lund har ett omfattande studentutbyte. En del av de nya juristerna får också sina första tjänster i Köpenhamn, berättar dekanus Christina Moëll. Även Göteborgs universitet har lagt in EUrätten och Europarätten i undervisningen på olika rättsområden. Utbildningen i Göteborg präglas också av att den ges vid Handelshögskolan. – Våra lärare undervisar på de andra institutionerna på Handels, och vi har lärare från andra institutioner på juristprogrammet. Det är en stor tillgång att kunna ”gå in till grannen” på den här skolan, eftersom alla våra grannar är experter i ämnen som alltid är relevanta för forskning och utbildning i juridik, säger Andreas Moberg, ordförande i Utbildningsnämnden vid Juridiska institutionen. basgrupper ger FördeLar Institutionerna i Umeå och Uppsala vill främst profilera sig med sin pedagogik, grundad på teorin om problembaserat lärande. Metoden innebär att man i stor utsträckning arbetar med fallstudier och problemlösning, i stället för föreläsningar och självstudier. Advokaten Nr 5 • 2011 foto: leif kullberg