Advokaten 1
Fokus Jur s ui t bildnin tbil ningen De nyexamine
rade juristerna kan mycket teori, men betydligt mindre praktiskt hantverk. byråerna är generellt mer nöjda med juristernas förmågor än hela gruppen. skrivanDe kräver arbete Tingsmeriteringen var tidigare ett närmast obligatoriskt inslag för blivande advokater. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Orsaken är dels att en allt mindre del, i dag ungefär 30 procent, av de växande juristkullarna får notarietjänster, dels den hårda konkurrensen om de bästa juristerna. – Om vi fick välja skulle vi nog egentligen bara välja tingsdels den hårda konkurrensen om de bästa juristerna. – Om vi fick välja skulle vi nog egentligen bara välja tingsmeriterade. Men det är inte så lätt, för man vill ju inte heller tappa talangerna, säger Åsa Erlandsson, samtidigt som hon understryker att Setterwalls inte anställer någon som inte har meriter att sitta ting om sådant önskemål senare skulle uppstå Åsa Erlandsson ser tingsmeriteringen som en slags förlängning av juristlinjen, en förlängning som kan ge träning i praktiska färdigheter. Och Erica Wiking Häger konstaterar att notarietiden ger en välkommen träning i att skriva som en jurist. – Skrivandet är något vi får arbeta med. Det gäller att få rätt ”ad ok ta stuk” på d ere h tl förå ent klient bl sägir ber hon,lig och egrip kar sitt jkr ande under utbildning väldi å sit meriterade. Men det är inte så lätt, för man vill ju inte heller tappa talangerna, säger Åsa Erlandsson, samtidigt som hon understryker att Setterwalls inte anställer någon som inte har meriter att sitta ting om sådant önskemål senare skulle uppstå Åsa Erlandsson ser tingsmeriteringen som en slags förlängning av juristlinjen, en förlängning som kan ge träning i praktiska färdigheter. Och Erica Wiking Häger konstaterar att notarietiden ger en välkommen träning i att skriva som en jurist. – Skrivandet är något vi får arbeta med. Det gäller att få rätt ”advokatstuk” på det hela, så att det blir begripligt, konkret t k påpet ochv handlingsorientt ae a, s a t det , ngsorien erna y en få ent, s kar a n , onkreh å e å er, oc plingarni g t b och ha jurtt dliststudentterat f törcks kli väldigtgeä litr hte onkop p p på att su vriistst du enterna tyc sk få en. gt lite återkopplingar p Fört skri Setter dawalls nd r utbildninge v n e u hare det inneburitn. en omställning att börja För Setterwa sll har det inneburit en omställ n a t örja ta in alldeles gröna u j rister I. nte minst som m nå ga av de nyutbildade inte har någon större ar e s v vud taget. b t li serfare hn et över huli iäller b da detj an ed r rister pp u muntras dessa n ä då att lämna hemmahamn ne för ust för tt en tidi en t d j just ör att sitti s tta t n e er s a a skaffa sigig andr erfarenheter tillll tingi g ellerll ti e ex mpe enom u skriVande kräVer arbete Tingsmeriteringen var tidigare ett närmast obligatoriskt inslag för blivande advokater. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Orsaken är dels att en allt mindre del, i dag ungefär 30 procent, av de växande juristkullarna får notarietjänster, ha lit vidar för a utlandsl k ff empell genom t andsprakt k. – Vi tror tt om man ska vara en br praktiki tror att om man ka ar en bra r dgiivare r et bra att eferensramar än bara den egna a vokatbyrån, äger ådg ar ä det br är d king Häger. tt ha lite vidare referensramar än bar den gna d okatbyrån, örklklararrar Wiiking bety en Viktigt urV L kriteriuM g n v till v vals m Affärsad oka är or farande en drömkarr är för många stu denter på ur stpr grammet och deth det finns ott om sökande je tjänst som bitr dande jurist på de båda a råerna, liksom till Setterwalls tr man för må gn a att väljal son ker . Hur g tt hitt de bäst kandida erna ffärsa vokat är fortfarande en drömkarriiär ör många stu-denter på j juristprogrammet, oc finns gott om sökande till varje tjänst som biträdande jur st på de båda advokatby-åerna, liksom till Sett man ör att hitta de bästa kandidaterna? – B har vi ändå en stor grupp att tt det känns ätt sonlighetlighet, örklarar er. Att tillll arbet bet gen ta in alldeles gröna jurister. Inte minst som många av de nyutbildade inte har någon större arbetslivserfarenhet över huvud taget. – De har väldigt lite insikt i vad det egentligen betyder att – D på r väd ivokatb inå.kt i vad deten ver ge intetyder att någr jobb pa störrn kdvoakteryrå. U yr ies n . n vetvi son. n. ti arb tet tillll bety en.. tygen.en. Sedan är e u kansk i int ken v sar vilkalka som är de bäst kan u verkligigen välja d t a en k en viisar vi jobbae ha en ald gt liteyrsi Utbildning egentkarn b erbjuda å ee aont k bat med tbkldlii gnvete Gi erkasr stnte er u - någ a av på kon och vi m yareslivör. G vetv anna er ttet andra krav på oss och vi arbetar därför på ett annat sä landsrister som får sin allra första riktiga anställning. Och även om byrån i stort sett är mycket nöjd med sina nyexaminerade jurister uppmuntras dessa ändå att lämna hemmahamnen för Advokaten Nr 5 • 2011 måste v bet Er ca h t – Vi kan j ju erkl en älja bl bland dem som har de bäst be Sedan är det j ju kans e nte a betyg, säger Erici Wikingiking Häger. ägers och drar kr större oss takter arbet k därfet påi ett is ställt sä d med handledning och utbildning i dag, konstaterar Åsa Ertt med handledni gn och utbild in ng i dag, konstaterar Åsa ErlandssoOckså på Mannheimer Swartling är det i dag många nya juOckså på Mannheimer Swar ntli g är det i dag m nå ga nya jurister som får sin allra första riktiga anställning. Och även om byrån i stort sett är mycket nöjd med sina nyexaminerade juvokatbyråerna E i bildad gast gaste a orn n f kt e vara en kombination av personliga eg säger Er ca ätt biträdande jur ster ycks and dem som har de bästa be-alltidlltid som bety en i prakt som bet gen praktii-som är de bästa a vokatämnena, utan det kaper och d oka ämnena, utan det tion av personliga e enskaper och äger Eriic W ngikiiking Hägers och Åsa Erla dan ssons metod ör att hitti ta r tt bitr da dn e jurister t cks a v ra ganska vanlig på ad-okatbyråerna. Enligl sa Erl ndssons metod f ar ganska anlig på bildade je jurister på arbetsp atserna är bet gy en den näst viktii när d okatbyråer anställerll ur ster på arbets lplatserna är bet viktigasti v ktigast är det a um att den sökande har en faktorn är a vokatbyråer anstä er nyutbildade. Allr f kt tt . n gt unii ers etens undersökn n om nyut-un versititetens undersökningi g om yut en den näst v kti-yutbildade. Allra utbild-är det faktum tt den sökande har en jur juridiidisk utbild n n , och åh på tredje l p ats kommer den sökande socialal kom petens. ningi g oc p tredje plats ommer den sökandes socia a om-petens. 60 50 50 en är viktiga, men kans e främst för att vi har så Om endast ar dem med bäst betyg tt välja från. Sedan är det också de sa Er andsson. – Betygen är viktiga, men kanske främst för att vi har så många tt ä ja mellan.ll me an. m v O vii endast tar m med bäst bet har vi ändå en stor grupp a välja från. Sedan är det också får n personer med r tt per tt ha ”rätt personlighet” kan handla om många ol k sa å y n och har en pos inst i empel.l ann mer Swar nart itlingl g gör s n först ga ör sini ällningll alls traineeutbildning. Hur gör 60 60 50 viktigi v ktigt att det känns r tt, att vtt vii får i in personer med ätt per-förklarar Åsa Erlandsson.l Att ha ”r tt personlighet” kan handla om många olikai a sa-tt man passar man passar n p in i på byrårån och har en positiitiv nstä n ni g e et ti e ex mpe . Förmåga en annan uppskatta e ens ap pkap på Setter a swalls.ll . Också en annan uppskatt d gensk Ock ås Mannheimerihe örmågan tn a t tänka affärsmässig är å Setter tt änka affärsmässigt är örsta gallrllriing ung tifrån utifrån 50 40 40 30 30 20 20 10 10 0 60 0 n Rättsväsendet 33 n Advokatbyrå 22 n Rättsväsendet 33 n Advokatbyrå 22 n Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 11 andra erfarenheter, Arbetsmarknad för nyexaminerade jurister (andel i procent) Arbetsmarknad för nyexaminerade jurister (andel i procent) n Allmän statlig förvaltning/övriga myndigheter 11 n Handel- tjänste- eller serviceföretag 7 n Handel- tjänste- eller serviceföretag 7 n Intresseorganisation 5 n Intresseorganisation 5 n Skatteverket 4 n Försäkringsbolag 3 n Kommun 3 n Bank- eller finansbolag 3 n Skatteverket 4 n Försäkringsbolag 3 n Kommun 3 n Bank- eller finansbolag 3 n Informations-, PReller medieföretag 2 n Revisionsbyrå 2 40 n Revisionsbyrå 2 40 30 30 20 20 10 10 0 0 » 33 n Informations-, PReller medieföretag 2