Advokaten 1
Nyheter Domaren trodde felaktigt att advokat Henr
ik Olsson Liljas läsplatta var en leksak. Ny cookielag den 1 juli Den 1 juli ändras lagen om elektronisk information. Det blir då otillåtet att på en webbplats använda så kallade cookies, filer som registrerar besökarens beteende bland annat för att minnas vilka inställningar en viss användare valt, om inte varje användare lämnat samtycke till cookies. I dag räcker det att det finns information om att cookies används på en webbplats, och om hur användarna kan välja att inte tillåta cookies. Läsplattan tar plats i rättssalen Läsplattan gör nu sitt intåg i rättsväsendet. perfekt för advokater tycker advokat henrik olsson Lilja. Men alla känner inte till att den är arbetsverktyg utan tror att den är en leksak. I ett mål med en omfattande förundersökning nyligen i en tingsrätt i Stockholm läste advokat Henrik Olsson Lilja och hans klient ett dokument på Henriks läsplatta. Rättens ordförande missförstod vad som hände och utbrast irriterat: – Sluta spela! Henrik berättar att han och klienten blev milt uttryckt förvånade, och därför sa de inte något. Men eftersom det handlade om ett mål där hans klient riskerade en lång påföljd tyckte han att det inträffade var allvarligt. Efter att rättegången avslutats för dagen visade han rättens ordförande vad LäspLattans FördeLar • Miljövinst med färre pappersutskrifter. • Sökbara dokument. Snabbt och effektivt går det att hitta bland dokumenten. • Smarta textmarkeringsmöjligheter. • Tyst och smidigt i rättssalen jämfört med en pc som har knapptangenter. • Större läsbarhet eftersom texten lätt kan förstoras. • Arbetsmiljön underlättas eftersom man slipper bära åtskilliga kilon med dokument. Advokaten slipper få ont i ryggen. • Det går lättare att läsa dokument under restid på tåg och flyg eftersom läsplattan är så liten och nätt. Advokaten Nr 5 • 2011 han och klienten gjort. Alltså hur en läsplatta fungerar, och hon ändrade genast inställning. – Nästa dag bad hon mig om ursäkt inför rättens aktörer. Det var starkt gjort av henne, säger Henrik som menar att läsplattan är här för att stanna. – Därför är det viktigt att även andra som arbetar i rättsväsendet lär sig om hur läsplattorna fungerar, säger han. LäspLattan har, enligt Henrik Olsson Lilja, flera fördelar jämfört med pappersdokument. Särskilt i omfattande ekobrottsmål där det kan handla om tusentals sidor som ska hanteras. Som Henrik ser det är läsplattan ett perfekt advokatverktyg eftersom den är så bra på att hantera stora textmängder, göra dem lättlästa och dessutom skonar advokatens rygg. Ett nytt problem har dock dykt upp för Henrik i kontakten med klienter som är häktade. På häktena är personalen mycket restriktiv med att tillåta honom att ta med sig läsplattan in till klienten. Läsplattan behandlas som om den vore en pc, och därför stoppas den. – Kriminalvården är i otakt med teknikutvecklingen. Det handlar ju om att läsa dokument med läsplattan, inte något annat, säger Henrik som vill se en förändring på detta område. än sÅ Länge är Henrik Olsson Lilja något av en läsplattepionjär inom rättsväsendet men han tror att han snart lär få efterföljare. Han konstaterar att förundersökningarna inte alltid är på cd men det börjar bli allt vanligare, framförallt i ekomål. Han ser fram emot att juridikböcker börjar säljas som eböcker: – Till exempel brottmålsadvokatens ”bibel” Sterzel och Borgekes ”Påföljdspraxis”, en tegelsten som vore förnämlig att få i eboksformat. TK FOTNOT: Advokatsamfundets generalsekretare och tidskriften Advokatens chefredaktör är andra som redan tillhör läsplattornas frälsta skara. Fler domslut under 2010 Under 2010 fattades totalt 138 000 lagföringsbeslut, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Däremot ökade antalet domslut med fyra procent. Antalet ligger därmed på den högsta nivån på tio år med 74 500 domslut. Framför allt ökade domsluten för brott mot trafikförordningen, för snatteri och ringa narkotikabrott. Det visar ny statistik över lagföringar som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterat. Statistiken går att ladda ner på www.bra.se Samarbete kan skapa maktstrid Samverkan är ett positivt ord, och samarbete mellan myndigheter förutsätts ofta skapa ökad effektivitet, ökad kvalitet och besparingar. Men myndighetssamarbete kan också ge mindre goda följder, bland annat i form av maktstrider. Det visar rättssociologen Susanna Johansson i en nyutkommen avhandling. Johansson har studerat de så kallade Barnahusen, där bland annat polis, åklagare och socialtjänst samverkar. Enligt Susanna Johansson präglas myndigheternas arbete av två helt olika synsätt, där polis och åklagare fokuserar på att ta reda på vad som hänt, medan socialtjänsten arbetar framåtriktat. Johansson konstaterar att i Barnahusen drar som regel polisens och åklagarens synsätt det längsta strået, och det straffrättsliga perspektivet får företräde framför det sociala. Johansson, Susanna (2011) Rätt, makt och institutionell förändring. En kritisk analys av myndigheters samverkan i barnahus 9 foto: tom knutson