Kollega Just nu
Kollega Kongress 2019
Kollega Lön & villkor
Kollega Arbetsrätt
Kollega Tufft på jobbet
TUFFT PÅ JOBBET »DEN SOM BLIR SJUK SKA FÅ STÖD AT
T KOMMA TILLBAKA TILL ARBETET – INTE FÖRLORA JOBBET« ansvar än tidigare för rehabilitering av sina anställda. Bakgrunden till skärpningen av skrivelserna i socialförsäkringsbalken är de ökade sjuktalen och att sjukskrivningarna tenderar att bli allt längre. Enligt lagen borde Görans arbetsgivare ha upprättat en plan för återgång i arbete redan efter 30 dagar. Att det skulle dröja länge innan Göran var tillbaka på arbetsplatsen var uppenbart; vid detta tillfälle väntade han på operation och läkarna uppskattade rehabiliteringen efter ingreppet till cirka sex månader. Problemet var bara att hans arbetsgivare var helt ointresserad av att upprätta den rehabplan som behövdes. – Att göra en plan är inte svårt, det finns mallar på nätet om man är osäker. Men detta är en av de mest komplicerade arbetsgivare jag har haft att göra med. Vid en förhandling fick jag avvisa honom från Unionens lokaler då han blev hotfull, suckar Roger Höög, chefsombudsman på Unionen, som haft hand om Görans ärende. SÅ SÄGER LAGEN För att stärka individens möjligheter till rehabilitering är arbetsgivare sedan 1 juli 2018 skyldiga, enligt socialförsäkringsbalken, att upprätta en plan för återgång i arbete för arbetstagare som varit sjukskrivna längre än 30 dagar – om man uppskattar att medarbetaren kommer att vara sjukskriven längre än 60 dagar. Trots flera upprepade uppmaningar från Unionen fortsatte arbetsgivaren att sätta sig på tvären och i februari 2019 beslutade Försäkringskassan att dra in Görans sjukpenning. – Försäkringskassan konstaterar – helt korrekt – att arbetsgivaren inte vidtagit några som helst åtgärder för vår medlem. Men att stänga av ersättningen blev ett hårt slag och försatte honom i en ekonomisk kris där han var helt utan inkomst och dessutom sjuk, säger Roger Höög. Men den som bryter mot lagen riskerar väl böter eller vite? Normalt ja, men i det här fallet saknas det helt sanktioner. Roger Höög är kritisk: – Det är väldigt konstigt att man stiftar en lag där man inom vissa tidsramar ska ha vidtagit vissa åtgärder och sedan inte har någon sanktionsmöjlighet. Då blir lagen helt tandlös. I stället är det tredje man som hamnar i klistret om arbetsgivaren struntar i sina skyldigheter. Detta är ett strukturellt problem som urholkar lagen, konstaterar han. Enligt den nya lagen är det upp till Försäkringskassan att agera om en rehabplan håller låg kvalitet eller om arbetsgivare struntar i att ta fram en sådan. Om bristerna är systematiska, det vill säga återkommande, ”bör” kassan anmäla detta till Arbetsmiljöverket, som i sin tur kan ålägga arbetsgivaren att vidta åtgärder. – Det är en process som tar lång tid och den hade inte heller hjälpt vår medlem. Varken vi som facklig organisation eller medlemmen hade någon möjlighet att agera i det här läget. När en arbetsgivare inte tar sitt lagstiftade ansvar kan individen bli lidande och hamna i en Moment 22-situation, säger Roger Höög. Statistik som Kollega begärt ut från Försäkringskassan visar att myndigheten bara upprättat tre anmälningar till Arbetsmiljöverket sedan reglerna infördes 1 juli 2018. Under samma period har kassan fått in drygt 5 200 rehabiliteringsplaner, men i själva verket handlar det om betydligt fler eftersom den statistiken enbart omfattar dem som använt Försäkringskassans eget formulär. Hur många rehabplaner som underkänns eller hur vanligt det är att arbetsgivare struntar i att upprätta sådana finns det ingen statistik över. 18 KOLLEGA 7_2019
Kollega Karriär
Kollega Så funkar det
Kollega Arbetsplatsen
Kollega Kollega spanar
Kollega Vägen tillbaka
Kollega Arbetsmiljö
Kollega Yrket i bild
Kollega Chef & medarbetare
Kollega Smart start
Kollega Smart ekonomi
Kollega Smart på jobbet
Kollega Smart hälsa
Kollega Om Unionen
Kollega Korsord