STT 1
STT Vecka 6 onsdag 10 februari 2016 13 Hamburgres
an gav oss minnen för livet HAMBURG Varje år åker en grupp elever från årskurs 8 till Hamburg i Tyskland. Där får de bo hemma hos en tysk familj för att bekanta sig mer med språket och lära känna nya människor, men också komma närmare gruppen man reser med som man kanske inte kände så väl innan. Rädslan för att resa till ett annat land och möta främmande personer kan vara stor när man går i 8:an. Det vi upplevde stärkte oss som personer och gav oss minnen för livet. Att bli utplacerad i en tysk familj var rätt oroväckande till en början, men det ändrades snabbt och blev en oförglömlig resa. – Jag fi ck möjligheten att resa till Tyskland redan i årskurs 7 tack vare att det var för få som anmält sig. Resan som jag upplevde är en av de bästa jag varit med om, säger Jasmine. Vi deltog i många varierande aktiviteter under tiden i Tyskland, allt från sightseeing till segling och besök på museum. Resan var fylld med skratt och gemenskap och vi ångrar inte en sekund. Till en början var vi riktigt nervösa och det mesta kändes jobbigt, för man blev osäker på sina kunskaper inom språket och att man kanske inte skulle trivas. Men redan andra dagen så var dessa känslor helt borta och vi var förväntansfulla inför veckan. Vi fi ck besöka deras skola i Blankenese. Man märkte rätt stor skillnad på storleken på skolan och hur man tilltalade sina lärare som till exempel: ”Herr Johansson” och ”Frau Andersson” vilket medförde stor distans mellan elever och lärare, på ett sätt som vi inte kände igen. En annan sak som var skillnad var att man får ta med sig egen lunch, vilket var rätt annorlunda jämfört med hur vi har det på Mogaskolan. En skoldag ägnades åt att ta sig upp för en hög klätt ervägg i en av deras lokaler, och de fl esta andra lediga stunder till olika aktiviteter. Vi hade otroligt roligt. – En av mina favoritaktiviteter var när vi seglade på Elbe tillsammans med tyskarna, säger Amanda. Sedan besökte vi även ställen som Miniatur Wunderland som är världens största museum för modelljärnvägar och miniatyrbyggnader. Vi promenerade runt i storstaden medan tyskarna berätt ade fakta om ställen som det nybyggda konserthuset i Hamburg men också om St. Michael som är den största kyrkan i staden. När man sitt er här och skriver om sina upplevelser så kan man inte riktigt låta bli att le och skratt a över vissa händelser från resan. Vi kom väldigt nära som grupp och lärde känna varandra bätt re än innan, vilket kändes väldigt positivt. Vi kommer aldrig att ångra att vi vågade följa med på en resa som denna. Efter bara en vecka i Tyskland så förbätt rade man även sina språkkunskaper och hade lite svårt att minnas svenska ord men det var det värt. AMANDA ISAKSSON & JASMINE LARSSON HEDSTRÖM SVENLJUNGA Under höstterminen 2015 fick vi äran att intervjua våra goa och glada tysklärare Bernhard Backfisch och Lotta Westberg om tysklandsresorna. När började ni anordna resorna till Hamburg? – Runt år 2001 gick första resan dit, svarar Bernhard och berättade också att resan blev så populär efter svenskarnas besök att det kom 97 tyskar till Sverige den hösten. De fick bo utspridda i värdfamiljer och på vandrarhem. – Sedan 2001 har det anordnats 11 resor till Blankenese i Hamburg. Där har elever fått vara med och besöka en tysk skola men även fått göra andra aktiviteter som att tillbringa en dag på Airbus som är ett företag där det tillverkas flygplan, eller en eftermiddag till orientering i staden. Vad är det bästa med resorna? – De ger en otrolig utveckling hos eleverna, både språket och att få bo i en annan familj men även gemenskapen som gruppen skapar, svarar Lotta. Både Bernhard och Lotta uppmanar att man bör ta chansen att åka till Tyskland om man får den. Och det tycker vi också! Så om du får chansen, ta den! AMANDA ISAKSSON & JASMINE LARSSON HEDSTRÖM Lärarna Bernhard Backfi sch och Lott a Westberg berätt ar om Tysklandsresorna. FOTO: JASMINE LARSSON HEDSTRÖM Resan gav oss nya vänner för livet. FOTO: LOTTA WESTBERG Ännu lyckligt ovetande om de jätt elika fartyg som trafi kerar fl oden Elbe. Orkester på ständig resa SVENLJUNGA Det är en annorlunda känsla att spela någon annanstans än i Svenljunga, en annorlunda miljö där man inte vet vad som väntar. I stort sett vad som helst kan hända. Man umgås på ett annat sätt och med andra personer när man är ute och reser, än i skolan. Att skapa musik med andra i en orkester är en upplevelse, en känsla man bara får om man spelar i en orkester. Det är en mäktig känsla att faktiskt få dela dessa stunder med andra musikanter, oavsett var vi befi nner oss. Hasse Davidsson har ett enormt engagemang och ett stort hjärta vilket gör att alla trivs. FOTO: CECILIA TASSILA Vi har spelat i SUO i två och ett halvt år och varit med på två resor: i Frankrike och Norge. Vi intervjuade Hasse Davidsson, den nuvarande tamburmajoren och dirigenten, som har varit med i SUO sedan 1971 och började som trummis i orkestern. – Den resan som jag kommer ihåg bäst var till Italien år 2012, då vi spelade på festivalen AllegroMosso. Vi och 5 000 andra musikanter stod och väntade på att paraden skulle börja, och då spelade vi en låt så länge. Rätt som det var blev vi framvinkade och fi ck leda paraden genom staden, berätt ar Hasse. Orkesterns första utlandsresa gick till Hadsund i Danmark år 1975, totalt har det blivit 29 utlandsresor till bland annat Österrike, Tyskland, Holland, Italien och England. Årets resa går till San Sebastian som ligger i norra Spanien. Det är en av årets båda kulturhuvudstäder. Vi ska spela i en parad med ungefär 6 000 andra musikanter, med orkestrar från hela Europa. – Resan kostar cirka 200 000 kronor och festivalkostnaden är 1 000 kronor per person. Pengarna kommer från våra spelningar, bingolotterna vi säljer och ibland ansöker vi om bidrag, berätt ar Hasse. – Förra årets resa till Norge den 17 maj var så uppskatt ad så vi får åka dit i år igen. Publiken i Norge var trevliga och uppskatt ade vår spelning. En svensk orkester i Norge på nationaldagen! Under de 46 år som orkestern har funnits har totalt 655 musikanter varit med. För tillfället är det 60 medlemmar i orkestern, varav tolv är drillfl ickor. Det har varit runt 5060 medlemmar i orkestern de senaste åren. Vi har det kul i bussen på vägen ner där vi bland annat lyssnar på musik, spelar kort, umgås och pratar. Under resans gång stannar vi till på vägen och äter till exempel frukost. – Jag tycker att man ska sitt a bredvid någon i bussen som man inte riktigt känner sedan innan, för det gör man efter resan, säger Erika. Man upplever inte samma saker när man är i orkestern som om man hade varit på semester. Man besöker sevärdheterna, men när vi är ute med orkestern har vi ett uppdrag och det sätt er mer press på oss. Vi har fortfarande lika roligt som om vi hade varit på semester. Vi är ju trots allt inte där för att se sevärdheterna, utan vi är där för att göra det vi verkligen tycker om, att spela. – Det häftigaste stället vi har spelat på måste ändå vara Disneyland i Paris. Man förvånas lite över hur en orkester i en liten by som Svenljunga, lyckas ta sig ända till Disneyland och spela i en parad med över 30 000 åskådare, säger Cecilia. – En annan resa jag kommer ihåg väldigt väl är en festival som Sverige och Danmark anordnade tillsammans. Vi skulle tälta, men det kom en orkan och alla tälten blåste bort. Det slutade med att alla fi ck sova på Malmömässan, säger Hasse och skratt ar gott vid minnet. CECILIA TASSILA & ERIKA DANIELSSON