Katja Heikkiniemi Stefan Anderson skötare eller s
jukhuspräst om så skulle önskas. Sjukhusets socialarbetare kan reda ut eventuella möjligheter till ekonomiskt stöd. Vi anser att det är viktigt med patientens bestämmanderätt, men det ska givetvis ske i samråd med skötare och läkare, säger överläkaren Stefan Anderson. De vanligaste orsakerna till njursvikt är diabetes, glomerulonefrit, blodtryckssjukdom, cystnjuressjukdom, reumatiska sjukdomar och bindvävssjukdomar och långvariga infl ammationer eller medfödda strukturella fel i urinvägarna. – Diabetes är verkligen västvärldens folksjukdom och leder till ett ökat antal njursviktspatienter. Det är väldigt individuellt när dialysvård behövs, några behöver det snabbt medans andra klarar sig i åratal utan. Men med våra vårdmetoder har vi i alla fall lyckats skjuta upp det. En gång hade jag en patient som jag var säker på skulle behöva dialysvård inom ett år men med hjälp av stora livsstilsförändringar så har han inte behövt börja med det ännu heller: där har vi ett gott exempel på att man med en god och effektiv kost- och läkemedelsbehandling tillsammans med andra livsstilsförändringar kan få njursviktens framskridande att sakta ned i betydande grad och ibland till och med avstanna helt, konstaterar Stefan Anderson. Text och foto Ulla Miettunen FAKTA NJURSVIKT OCH SALT Finska statens näringsdelegations (VRN) rekommendation för vuxna ligger på 5 gram salt/dag. Fem gram salt är lika med en tesked. Barn behöver mindre salt än de vuxna och barn under 1 år ska inte äta salt alls. Det är ytterst viktigt att njursviktpatienten minskar användningen av salt i sin diet. Det fi nns ofta för mycket salt i restaurang- och färdigmat, bröd, charkuterivaror, ostar, nötter och chips. Idag äter genomsnittssvensken ungefär 11 gram salt per dag. Det är mer än dubbelt så mycket än vad som rekommenderas. www.svd.se/minska-salthalten-i-alla-livsmedel 14 Möjligt alternativ till antibiotika Resistensen mot antibiotika ökar snabbt och det fi nns ett stort behov av nya behandlingsmetoder. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu funnit en möjlig sådan metod. – Vi tror oss ha hittat en »avstängningsknapp« för den infl ammation som skadar patienten. Vår forskning gäller njurbäckeninfl ammation, men principen bakom behandlingen skulle kunna gälla även andra infektionssjukdomar, säger professorn i klinisk immunologi Catharina Svanborg. Lundaforskarna har funnit ett par viktiga så kallade transkriptionsfaktorer inom immunförsvaret – en sorts »genreglerare«, som styr tillverkningen av proteiner från vissa gener. Balansen mellan dessa faktorer, som kallas IRF-3 och IRF-7*, visade sig vara avgörande. (IRF = Interferon Regulatory Factor). Om man med hjälp av genteknik slog ut den ena faktorn, IRF-3, blev mössen allvarligt sjuka. Den återstående faktorn, IRF-7, ledde då till en kraftig infl ammation som gav mössen både blodförgiftning och bölder i njurarna. Om man däremot motarbetade effekten av IRF-7 i samma sorts möss blev mössen både bakteriefria och infl ammationsfria, precis som om de fått en antibiotikakur. – Det intressanta är att många patienter med njurbäckeninfl ammation har en obalans mellan de två faktorer vi studerat. Man kan undra varför transkriptionsfaktorn IRF-7 alls fi nns inom immunförsvaret, om den alltså kan ge upphov till en allvarlig njursjukdom. Annan forskning har dock visat att den fyller en funktion för att bekämpa virus. – Men vi tänker oss ju inte en långvarig broms för IRF-7, utan en kortvarig behandling som kan fungera som en antibiotikakur, säger lundaforskaren Manoj Puthia. Lundaforskarnas rön om vikten av balans mellan olika transkriptionsfaktorer skulle kunna öppna nya vägar för att hejda den farliga infl ammationen. Källa Lunds universitet www.lu.se DIALÄSEN 3.2016 ISTOCK.COM