NYHETER Vården för njursjuka ska bli bättre i Sto
ckholms län Förmågan att punktera kunde framkalla känslomässiga reaktioner hos sjuksköterskan, såsom att känna press att lyckas med punktionen, att orsaka patienten smärta samt hur en misslyckad punktion påverkar självkänslan. En lyckad punktion kunde framkalla en stark positiv känslomässig reaktion som gav ökad arbetsglädje. Tidspress kunde utgöra hinder för lyckad punktion. Trots tidspress utförde dessa sjuksköterskor en noggrann undersökning av AV-fisteln innan punktionen, då de menade att det ledde till att man sparade tid genom färre misslyckade punktioner. Ultraljudsguidad punktion bedömdes öka punktionstiden med en till tre minuter, men ansågs vara väl investerad tid. Författarna påpekar att det kan vara klokt att inkludera punktion med ultraljud redan vid introduktionen av nya dialyssjuksköterskor. Enligt författarna visar resultatet att det inte enbart är det tekniska kunnandet som har betydelse vid en punktion. Framgång är en effekt av såväl patientens som sjuksköterskans erfarenheter av punktion. Artikeln konkluderades med budskapet att förändringar baserade på patientcentrerad vård, teamarbete, möjligheter och förmåga samt sjuksköterskans självmedvetenhet kan leda till förbättrad punktion, minskade komplikationer och bättre resultat för patienten. Ansträngningar för att ge patienten positiva upplevelser av AV-fistelpunktion kan påverka patientens beslut om att använda sin AV-fistel. Kristina Nilsson och Frida Fondelius Källa Harwood, L. E., Wilson B. M., and Oudshoorn A. Improving vascular access outcomes: attributes of arteriovenous fistula cannulation success. Clin Kidney J (2016) 9 (2): 303-309 Nå accessnätverket enkelt för frågor eller tips! Är du medlem i Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och vill vara med i nätverket? Eller förslå ämnen för Dialysaccesssidan? Kontakta kristina.a.nilsson@regionostergotland.se eller frida.fondelius@skane.se Ökat fokus på förebyggande arbete, mer självdialys och fler njurtransplantationer – det är målsättningen med en ny utvecklingsplan för njursjukvården och dialysvården i länet som bestämdes i april och ska gälla fram till 2022. Den ska ligga till grund för en plan som presenteras i slutet av juni, som närmare beskriver den framtida njursjukvården. Tre verksamhetsmål har satts upp för den njurmedicinska verksamheten för åren 2016–2022: 1. Det preventiva arbetet ska utvecklas. Med intensifierade insatser för personer med kroniska njursjukdomar ska färre behöva dialys eller njurtransplantationer framöver. 2. Ökat antal njurtransplantationer. Med effektivare utredningar ska fler som behöver kunna få njurtransplantation och väntetiderna på en transplantation ska bli kortare. 3. Fler ska få självdialys. Möjligheten för fler att få självdialys istället för sjukhusbunden dialys ökar både livskvalitet och patientsäkerhet. Idag sker majoriteten av öppenvården och mer än hälften av dialysbesöken på akutsjukhusens mottagningar. En stor del av dessa besök kan ur medicinsk synvinkel förläggas utanför sjukhusen – genom till exempel självdialys eller på geografiskt spridda filialer för dialys. Nya Karolinska Solna kommer att bedriva högspecialiserad njursjukvård för de svårast sjuka patienterna, och en del av den nuvarande slutenvården kommer att förläggas på andra akutsjukhus. Källa Stockholms läns landsting. Läs mer på http://www.sll. se/Global/Politik/Politiska-organ/Halso-och-sjukvardsnamnden/2016/2016-04-19/p12.pdf DIALÄSEN 3.2016 17 MATTON.SE